545 påbörjar och vartill i viss mån Labandgivit uppslaget genom sina statsrättsliga arbeten, vilka båda på den offentliga rätten tillämpade rent juridiska synpunkter och metoder”; Reuterskiöld framhöll Blombergs ovan nämnda “Den nordiska förvaltningsrätten” (1887-1889) i “Nordisk Retsencyklopa^di”.'*'^ Detta arbete hade dock utkommit före Otto Mayers huvudarbete “Deutsches Verwaltungsrecht”. Reuterskiöld skrev själv aldrig någon helhetsframställning av den svenska förvaltningsrätten, även om han behandlade delar av ämnet i olika skrifter (ovan II 5.10.). Det var ändå naturligt, att följande generation komatt betrakta Reuterskiöld som importören av den nya förvaltningsrättsvetenskapen till Sverige. Herlitz’ karakteristik av Reuterskiöld (1937) som en av tysk doktrin beroende systematiker med en strävan till en rent juridisk framställning (ovan II 5.10.) får denne att framstå som en elev till Otto Mayer. Enligt Herlitz hade dock Kormanns “System der rechtsgeschäftlichen Staatsakte” (1910) varit Reuterskiölds viktigaste förebild.**’ Herlitz beklagade i den första delen av “Föreläsningar i förvaltningsrätt” (1937) den sparsamma vetenskapliga litteraturen i Sverige. Den hade lämnat viktiga områden obeaktade, och litteraturens betydelse hade förblivit begränsad, eftersom den inte fått någon auktoritativ ställning på praktiskt håll.^ Herlitz’ framställning av förvaltningsrättsvetenskapens centrala frågor visar dock, att man tidigare behandlat dessa även i Sverige (se nedan). Den första delen “Inledning till förvaltningsrättens studium” består av kapitlen “I. Offentlig förvaltning” (s. 9-48), “II. Förvaltningsrätt” (s. 49-76), som behandlade förvaltningsrättens område, uppgifter och metoder, “III. Förvaltningsrättens rättskällor” (s. 77-122) och slutligen “IV. Den förvaltningsrättsliga litteraturen” (s. 123-136), som endast redogör för den svenska doktrinen. Den utvidgade andra upplagan av den andra delen “Den offentliga förvaltningens organisation” består av kapitlen “1. Den offentliga förvaltningens subjekt och organ” (s. 15-25), “II. Statsförvaltningens organisatoriska grundvalar” (s. 26-54), “III. Statsförvaltningens struktur” (s. 55-104), “IV. Funktionsfördelningen inomstatsförvaltningen” (s. 105148), “V. Subordinationen inom statsförvaltningen” (s. 149-199), “VI. kommunalförvaltningen” (s. 200-280) och “VII. Offentlig förvaltning utanför stats och kommunalförvaltningens område” (s. 281-330). Delarna kan sägas tillsammans bilda en ‘förvaltningsrättens allmänna del’ i dess i nordisk litteratur vanliga omfattning. Den första delen av Herlitz’ föreläsningar innehåller ett tämligen utförligt avsnitt om“Förvaltningsrättens uppgifter och metoder” (s. 58-76). Framställningen 45 Reuterskiöld. s. 8. 46 Herlitz 1, s. 124 not I. 47 Herlitz I, s. 134.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=