542 nämnda kunde åter indelas i beslut (Entscheidungen, Urteile), bef-allningar, ‘Verfiigungen’ i inskränkt bemärkelse, samt faktiskt och omedelbart bruk av offentlig makt.''^’ Enligt Ståhlberg var förvaltningsåtgärdernas viktigaste indelning den i ‘oikeustoimiset’ och ‘oikeustekoiset’. Denna svåröversatta indelning byggde på att endast de förstnämnda var att jämföra med rättshandlingar, medan de senare hade rättsliga verkningar oberoende av den handlandes vilja, t.ex. ett tillkännagivande eller mottagandet av ett uttalande.' Endast i samband med ‘rättshandlingsförvaltningsåtgärderna’ nämnde författaren termen ‘förvaltningsakt’; dessa kallades på ryska “rechtsgeschäftliche Vervvaltungsakte”. ''' Centrala begrepp i Ståhlbergs framställning var vidare ‘förvaltningens lagbundenhet’ med hänvisningar till bl.a. Fleiner, Laband, en artikel av Reuterskiöld och Hans Kelsens nyligen utkomna “Hauptprobleme der Staatsrechtslehre” (191 1) samt ‘förvaltningsåtgärdens giltighet’ med hänvisningar till Otto Mayer, Laband, Walter Jellinek och Kormann. Ståhlberg, som hade vistats en längre tid i Berlin redan åren 1892-1893, hade uppenbarligen en utmärkt kännedomomäven den nyaste tyska författnings- och förvaltningsrättsliga litteraturen.'’ Karl Willgrens “Förvaltningsrättens allmänna läror ” (1925) bygger öppet på den av Otto Mayer grundade nya förvaltningsrättsmetoden. Mayer var ju ännu helt aktuell, då den sista upplagan av hans förvaltningsrätt utkommit året förut. Willgren framhöll i förordet somsina utländska förebilder, förutom Otto Mayer, från det tyska språkområdet Fleiner, Hatschek och Rudolf Herrmann Herrnritt samt svenskarna Blomberg och Reuterskiöld. Arbetet var avsett att vara en lärobok, och Willgren hade därför “eftersträvar förenkling och överskådligher, med framhävande av de principielt viktiga punkterna ... ”. Boken består av en kort inledning (s. 1-13) och två huvudavdelningar. “Förra avdelningen: Den materiella förvaltningsrätten eller läran omde förv^altningsrättsliga rättsförhållandena” består av kapitlen “L De förvaltningsrättsliga rättsförhållandena” (s. 14-21), “II. De förvaltningsrättsliga rättssubjekten eller personerna” (s. 21-60), “III. Rättsobjekten i förv^altningsrätten” (s. 61-80), “IV. För\'altningsakter” (s. 81-117), “V. Tiden i förvaltningsrätten” (s. 1 17-122), “VI. Rättsutövning med ingrepp i enskild rätts eller intressesfär” (s. 122-136), “VII. Myndighetsorganisationen” (s. 137-174), “VIII. Självförvaltning” (s. 174-248), “IX. Polismakten (Politirättens allmänna grvinder)” (s. 248-285), “X. Finansmakten (Finansrättens grunder)” (s. 285-301) och “XI. Statstillsyn” (s. 301-310), “Senare avdelningen: Den formella förvaltningsrätten eller läran om det förvaltningsrättsliga förfarandet” 36 Ståhlhrrg, s. 314-321. 37 Ståhlberg, s. 332 1. 38 Ståhlberg, s. 338. 34 Se Ståhlberg, s. 323-328 och s. 323 not 1 ,s.imt s. 328-331 och 328 not 1. Oni Ståhlbergs beroende .tv 231: hitui, s. 17-22. tvsk doktrin och hans vistelse i IVskland, se KulLt,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=