539 läsningar i svensk förvaltningsrätt, I-III, Förvaltningens organisation” (19021906; del 111, s. 159); dessutom skrev Hugo Blomberg en framställning av den nordiska förvaltningsrätten i “Nordisk Retsencyklopojdi” (1887-1889; del III, s. 25 f.). I Finland gav man åren 1898-1900 ut åhöraranteckningar av Robert Hermansons föreläsningar; dessa omfattade förutomen allmän del endast kyrkorätten av de olika förvaltningsgrenarna (del III, s. 198). De första framställningarna sysslade främst med förvaltningens organisation, de var utpräglat deskriptiva och bestod ofta av referat och detaljgranskningar av gällande stadganden. Allmänna läror saknades i allmänhet, och man intresserade sig inte i högre grad för vare sig förvaltningsrättens begrepp eller förvaltningsrättsvetenskapens metod. Th. Rabenius’ arbete var den första nordiska framställningen av ‘förvaltningsrätten’ med användandet av detta begrepp. Författaren konstaterade i förordet till den första delen av sin svenska förvaltningsrätt, att de olika förvaltningsgrenarna, “ekonomirätt, näringsrätt, politirätt, finansrätt o. s. V.” kunde sammanföras till en “gemensam enhet ..., på grund deraf ställas i ett systematiskt sammanhang, och en väsentlig fördel af ett sådant förfarande ernås”, men han framhöll omsin framställning, att “fullständighet vida mer än strängt vetenskaplig uppställning varit arbetets ändamål".Blomberg, som hade studerat i Strassburg för Laband och som skrev en jämförande framställning av Sveriges, Norges och Danmarks förvaltningsrätt, hade i princip all anledning att inleda med en allmän del. Blombergs “Inledning” består dock av endast en dryg sida med “Förvaltningsrättens begrepp och källor”.Asks framställning av förvaltningens organisation var inget vetenskapligt framsteg (se nedan). — Även den enda danska 180()-talsframstälIningen, Hoicks postumt publicerade föreläsningar, saknar en allmän del, men innehåller i slutet ett till de allmänna lärorna hörande kapitel, “Om Forholdet mellem den udovende og den dommende Magt” (se del II, s. 81). Den första delen av Hermansons föreläsningar i förvaltningsrätt består dels av en kort “Inledning” (s. 1-20), dels av “Den finska förvaltningsrättens allmänna del” (s. 21-449). Inledningen innehåller paragraferna “1. Omstatsmakten eller den offentliga makten i staten”, “2. Om rättigheten att utöfva offentlig makt”, “3. Att till statsmakten hör en lagstiftande makt, en domaremakt och en värkställande makt”, “4. Förvaltning och förvaltningsåtgärder” och “5. Hvad man har att förstå med förvaltningsrätt”. Den egentliga allmänna delen innehåller kapitlen “I. Den finska förvaltningsrättens källor” (s. 21-28), “II. Omoffentlig myndighet (såsom en befogenhet)” (s. 28-33), “III. Om dem, som ega utöfva administrativ myndighet” (s. 33-61), “IV. Omstatens ämbets och tjänstemän” 25 Riihfnius, I-örord till törsta upplagan. 26 Sc Blomberg, s. 1 t.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=