538 krigsansträngningarna. Dessa åtgärder betraktades dock somtillfälliga, och man utgick från att man skulle återgå till normala törhållanden efter kriget.’’ Weimarrepublikens verklighet kom dock inte att motsvara förväntningarna, utan statliga ingripanden och olika former av krislagstihning förblev ett bestående fenomen. Den gamle Otto Mayers metod att helt enkelt ignorera alla krigstida och senare förändringar, uttryckt med slagordet ‘författningsrätten förgår, förvaltningsrätten består’,"” kunde inte ha framtiden för sig, och man vände sig i allt högre grad mot det abstrakta, ohistoriska och opolitiska i förvaltningsrättsvetenskapen.’’ Trots att det inom förvaltningsrättsvetenskapen aldrig uppstod en sådan ‘metodstrid’ som inomstatsförfattningsrätten ledde till den statsrättsliga positivismens fall i slutet av 1920-talet, måste man ta itu med Otto Mayers läror, somomvärderades på många punkter.’’ Den offentliga anstaltens begrepp förändrades, det offentligrättsliga avtalet blev nu allmänt accepterat som en viktig form av förvaltning, rättsstridiga förvaltningsakter och statens skadeståndsansvar hamnade i blickpunkten, den offentliga subjektiva rätten erhöll rättsskydd osv.'^ Periodens tongivande läroböcker var dock fortfarande skrivna av Otto Mayers elever, schweizaren Fritz Fleiner samt Julius Hatschek och Walter Jellinek; i de sistnämndas arbeten integrerades förvaltningsrättens allmänna och speciella del. Det bör framhävas, att i synnerhet Fleiner var demokrat och stod sin lärare politiskt fjärran, men även Flatschek och Jellinek var liberaler och Weimarrepublikens anhängare.’^ Den postmayerska eran blev kort, nazisternas maktövertagande år 1933 omöjliggjorde en meningsfull förvaltningsrättsvetenskap. 4.2. Den nordiska förvaltningsrättsvetenskapens utveckling 4.2.1. Deförsta försöken — en återblick 1800-talets och ännu det tidiga 1900-talets förvaltningsrättsliga litteratur var sparsam överallt i Norden, och i Norge utkom överhuvudtaget ingen helhetsframställning av rättsområdet. I Danmark använde man långt in på 1900-talet Carl Hoicks efterlämnade föreläsningar “Den danske Statsforv^altningsret” (1870) i brist på nyare framställningar (se del II, s. 80). Endast i Sverige utkom flera framställningar av hela rättsområdet: Theodor Rabenius’ “Handbok i Sveriges gällande förvaltningsrätt, I-IH” (1866-1873; del II, s. 186 ff.) och John Asks “Före19 Se Stolleis III, s. 65 73. 20 Se Mayer. Vonvort zur dritten Aurt.ige. 21 SVo/Ze/r III, .s. 203 ff. 22 Stolleis III, ,s. 208 fl, 23 Se Stolleis 111, ,s. 209 och 211 216. 24 Se Stolleis 111, s. 2.36 240.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=