534 4. Den moderna förvaltningsrättsvetenskapen Den kraftiga urv'ecklingen av både stats- och kommunalförvaltningen samt de första stegen i skapandet av det nordiska välfärdssamhället behövde en omfattande lagstiftning och ställde också nya krav på förvaltningsrätten som juridisk disciplin. 1 detta avsnitt behandlas den nordiska förvaltningsrättsvetenskapens utveckling bl.a. somett exempel på ett sent uppstående tyskt inflytande på detta nya rättsområde. Framställningen koncentrerar sig på den allmänna förvaltningsrätten och i synnerhet de allmänna lärorna, dessas disposition och innehåll, mcdan framställningar av förvaltningsrättens speciella del, de olika förvaltningsgrenarna, kommunalförvaltningen och tjänstemannarätten, endast behandlas i den mån de innehåller uttalanden omhela förvaltningsrättsvetenskapens metod. På grund av de allmänna lärornas bery^delse behandlas här vid sidan av enstaka monografier främst läroböcker. 4.1. Bakgrunden Den konstruktiva riktningens blomstringstid i Tyskland inträffade på 1850- och 1860-talen, då den nya metoden togs i bruk även på andra forskningsområden än pandekträtten, för vilken metoden ursprungligen skapats. Till de drivande krafterna i detta skede hörde bl.a. Karl Friedrich von Gerber (1823-1891), som på 1860-talet tog i bruk metoden inom statsrätten. Gerber kom tillsammans med sin elev Paul Laband (1838-1918) att inom statsrättsforskningen grunda en riktning, somsträvade till en rent rättsvetenskaplig behandling av ämnet utan inblandning av politik, historia osv., som hämtade sin metod från den konstruktivistiska privaträttsforskningen och somtraditionellt har kallats den statsrättsliga positivismen (se del Ill, s. 391 ff). Den nya förvaltningsrättsv^etenskapen i Tyskland var resultatet av en lång utveckling av själva förvaltningsrätten allt sedan 1700-talet.' Förvaltningsrättens föregångare politirätten (“Polizeyrecht ”) hade kännetecknats av myndigheternas i förhållande till undersåtarna oinskränkta befogenheter och bristen på rättsmedel i förvaltningsärenden. Förvaltningsrätten kom därför redan i början av 1800 talet att präglas av rättsstatstanken och legalitetsprincipen, vilka förblev centrala även i den nya, konstruktiva förvaltningsrättsvetenskapen. Den tyska förvaltningsrättsvetenskapens urv'eckling var under 1800-talet långsammare än utvecklingen på andra rättsområden. Man var länge opåverkad av den metodologiska urvecklingen inomprivaträttsvetenskapen och den konstrukDetta avsnitt omden rvska förvaltningsrättsvetenskapens uueeklingbaserar sig på Stolleis 11, s. 266 R. och s. 381 417 samt Kleinheyer - Schröder, s. 270 t.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=