493 Zitting ville ge en mera realistisk, men också en mera exakt bild av det av honomskildrade häncielseförloppet, och på denna tanke byggde hans kritik av även den nordiska doktrinen. I denna rådde nämligen enligt författaren samma oklarhet som i Mellaneuropa. Man jämställde ägarens kompetens att åstadkomma ett skifte av ägare med de primära hruksfunktionerna, och man hade karakteriserat dessa med ett bildspråk som ‘mot saken riktade rättigheter’. Även Vinding Kruse hade vilseletts av detta bildspråk och jämställt kompetensen med primärfunktionerna. Ross’ framställning var förtjänstfullare, då han ciels skilde mellan kompetensens olika uttrycksformer, dels mellan hruksfunktionerna och kompetensen, men även hans analys var ensidig, då den endast granskade ‘den sekundära kompetensen ur auktors synvinkel’, medan en fullständig framställning även krävde ett beaktande av de fall, då ägareskiftet grundade sig på suecessors eller tredjemans kompetens. Enligt Zitting var den nordiska uppfattningen omäganderätten som en samlingsheteckning för de olika momenten i ägarens rättsställning ännu ingen avgörande förbättring vici behandlingen av problematiken rörande äganderättens övergång. Den var endast en utgångspunkt för ett fortsatt utvecklande, somförutsatte ett definierande av de olika momenten i ägarens rättsställning och dessa moments inbördes förhållanden. Det var redan i princip viktigt, att man i forskningsarbetet undersökte dessa moment och inte deras samlingsbeteckning äganderätten. Zittingville vid analysen a\ de olika momenten i ägarens rättsställning för det första skilja mellan ägarens sekundära kompetens och primärrätt, för det andra mellan rättsställningens statiska och ciynamiska sida. Irots att man nu koncentrerade sig på den dynamiska aspekten, fick man enligt författaren inte negligera den statiska. Detta skulle vara art upprepa den tidigare doktrinens ensidighet, nu i motsatt riktning. Zitting delade upp rättsskyddet vid äganderättens övergång i ett statiskt (rätt mot orätt) och ett dynamiskt (rätt mot rätt) skydd. Hans relationsschema, då A är säljare, B är köpare, X A:s föregångare som ägare och Y den förste köparen vid tvesalu, delar upp relationerna i dels partsrelationer (A B, X Aoch A Y), dels tredjemansrelationer ‘framåt’ (X B och även X Y) samt ‘bakår’ (Y B); dessa är dynamiska relationer. B:s statiska rättsskydd, somgällde varje utomstående, betecknades av Zitting som ‘allmänna’ tredjemansrelationer.'''’ Detta främst på Ross’ framställning byggande relationsschema har präglat undervisningen i sakrätt i Finland fram till våra dagar. 1S~ 188 1 87 Sc s. och 1 3 ff. I 88 Sc Zitting. s. 2 I tt. 1 8‘) Sc Zitting, s. 47 SI, ined haiivisning.ii Irämst till Ross’ “X irkelighed ot; toldighcd” (s. 48 inn .0. Ross “Hjendotnsret ’ (s. 48 not 5 i>ch s. S() not 7) samt llliims “ 1 inglysning (s. 50 not 8).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=