3 1 blev professor i sakrätt år 1914 och kvarblev i tjänsten till sin pensionering år 1930. Jul. Lassen avgick med pension år 1918 och efterträddes av Henry Ussing (1886-1934), som kvarstod i professuren till sin död. Efter Torps avgång år 1923 blev Oluf H. Krabbe (1872-1931) professor i straffrätt. Oscar Alfreci Borum (1894-1983) fick år 1930 efter Viggo Bentzons pensionering professuren i person-, familje- och arvsrätt. Efter Munch-Petersens död blev Stephan Hurwitz (1901-1981) professor i processrätt, men efter Krabbes emeritering år 1941 blev han professor i straffrätt, och Erwin Munch-Petersen fick professuren i processrätt åt 1942. Fakulteten fick en ny tjänst år 1919, då Frantz Dahl (1869-1937) blev professor i rättsvetenskapens historia. Den sista av professorerna i periodens början, Poul johs. Jorgensen, som blivit professor i rättshistoria år 1910, pensionerades år 1943. Han fick en efterträdare i Stig lutil (19071968) år 1944. Alf Ross hade blivit professor i allmän rättslära mm. år 1938. Vid Ärhus universitet grundades en ekonomisk och juridisk fakultet år 1936, och man började utbilda jurister. Carl Rasting (1900-1967) blev professor i rättsvetenskap år 1937, och samma år anknöts Knud Ilium (1906-1983) till universitetet, där han var professor från år 1942. Är 1947 grundades två nya professLirer, som gick till Max Sorensen (1913-1981) och Ibrben Lund (19021970). Fui arbetsfördelning blev nu möjlig, och Rasting fick obligationsrätten. Iliumsakrätten. Lund person-, familje- och arvsrätten och Sorensen den offentliga rätten. Louis le Maire (1910-1972) fick den år 1949 grundade professuren i straffrätt. Av betydelse för rättsvetenskapen var även den från Tyskland år 1933 emigrerade jur. dr Lheodor Geiger (1891-1932), som var professor i sociologi och ekonomisk historia från år 1938." Liksom under tidigare perioder var de danska professorerna produktiva även efter sin utnämning. Viggo Bentzon, vars privaträttsliga produktion tidigare främst hade bestått av uppdaterade versioner av Johan Henrik Deuntzers (1843-1918) arbeten, gav nu ut självständiga läroböcker i person- och familjerätt. Bentzon skrev dessutom talrika mindre avhandlingar och artiklar, bl.a. den viktiga monografin “Skon og Regel ” (1914). Knud Berlin skrev en omfattande framställning av den danska statsförfattningsrätten och dessutom olika skrifter som den danska sidans advokat” i rättskamperna om Island och Grönland. Vinding Kruses produktion är både omfattande och mångsidig. Efter en doktorsavhandling i arbetsrätt gick han över till sakrätten och skrev på detta område sitt monumentala huvudarbete “Ejendomsretten, I-V” (1929-1933). Av hans senare juridiska produktion kan nämnas den kontroversiella “Retslseren, I-lE’ och slutligen utkastet till en notdisk privaträttskodifikation, “Nordisk lovbog’” (1948; 2 Fencer, s. 309 fl.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=