27 arna, medan man hade inlett förhandlingar för att få med även de finska och i s1 ändska föreni nga r n a. “Nordisk Administrativt Tidsskrift ”, som var “Udgivet af Det nordiske administrative Förbund”, var på sätt och vis en parallellföreteelse till Förhandlingarna på de nordiska juristmötena. Då det visat sig omöjligt att utvidga de nordiska juristmötena till att ta upp även förvaltningsrättsliga frågor, höll man ett första förberedande nordiskt administrativt möte med danska, norska och svenska jurister som deltagare i Stockholm i september 1918, då man grundade den ovan nämnda föreningen och väckte tanken om en egen tidskrift. Av de tre första årgångarna 1920-1922 på resp. 220, 206 och 289 sidor består den första och den tredje årgången huvudsakligen av förhandlingarna på mötena i Köpenhamn år 1919 och i Stockholm år 1922. Redaktionen bestod ursprungligen av regeringsrådet, jur. dr Gabriel Thulin, direktör Nicolai Rygg och cand. jur. Aage Sachs; från och med den tredje årgången utvidgades redaktionen med undervisningsminister Yrjö Loimaranta och kommitteret Jon Krabbe. Även huvuddelen av bidragen var skrivna av praktiskt verksamma jurister. “Nordisk Tidsskrift for international Ret. Acta scandinavica juris gentium”, som grundades år 1930 med Erik Rriiel som utgivare, hade en auktoritativ redaktionskommittc bestående av Axel Moller (Danmark), Einar Arnörsson (Island), Frede Castberg (Norge), Osten Undén (Sverige) och Rafael Erich (Finland). FLnligt utgivarens förord i det första numret skulle tidskriften fungera som ett nordiskt forum i folkrätt, och den hade dessutom till uppgift “udadtil at fremha’ve de nordiske Retstankers Egenart i Fiaab om derved at bidrage til at skaffe disse oget Indflvdelse paa den internationale Rets Udvikling”. Redan den första årgången omfattade 329 + 109 sidor; Acta-delen hade en egen paginering. Det var just den sista delen, somskulle inverka på en utomnordisk publik, och bidragen var skrivna oftast på franska, ibland på tyska, medan åtminstone de tre första årgångarna helt saknade engelskspråkiga bidrag. Tidskriften fick från och med den tredje årgången 1932 en slags erkänd ställning, då man efter avtal med Det norske Stortings Nobelkomité började trycka de vid Nobelinstitutet hållna föreläsningarna i internationell rätt.'”^ “Jus Gentium. NordiskTidsskrift for Folkeret og international Privatret” med Alf Ross som utgivare, började komma ut år 1949, och tidskriften hade en redaktionskommitté bestående av Frede Castberg från Norge, Torsten Gihl från Sverige, Max Sorensen från Danmark och Hans G. Andersen från Island. Den 6 Nordisk tidsskrift for krimin.ilvidcnskali 1949, 7 Nordisk .tdministr.ttivt 1 idsskrift 1920, 8 Nordisk Tidsskrift for iiitcrii.ition.il Rct 19.^2, TMgiv.irciis förord. 1 T. 1 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=