43 1 nella. Utgångspunkten var den i nordisk doktrin vanliga: selvfolgelig lovens ord. Og til ordlyden holder man sig, så sant der ikke föreligger sa?rlig grunn til å fravike den.”‘^‘'‘' Trots betänkligheterna beträffande lagstiftarens vilja, som inte alltid framgick av lagens ordalydelse, som inte medgav förändrad tolkning på grund av ändrade förhållanden eller som kunde bygga på lagstiftarens “manglende viten eller manglende vett, på blind fanatisme, på maktbrynde eller likefrem på hans lyst til å komme visse grupper personer til livs hade de objektiva teorierna “ubestridig heldt ut barnet sammen med vaskevannet”. IVots att man inte godkände lagstiftarviljan somenda tolkningsgrund, kunde man gå en medelväg “å sette lovgiverens mening i klasse med andre fortolkningsmomenter” somsakens natur eller lagens ändamål. Omt.ex. lagens ordalydelse medgav två lika näraliggande tolkningar, var det naturligt att välja den tolkning som motsvarade lagstiftarens vilja, omdenna med säkerhet kunde konstateras.Det var inte skäl att ens avstå från att använda lagstiftarens hypotetiska vilja som tolkningsargument, eftersom man i detta fall ändå fick med ett moment av objektivitet, som fullständigt saknades vid hänvisningar till ‘sakens natiir’.^*’'* Liksom vid avgörandet omtillämpligheten av en sedvanerättsregel (se ovan) verkar Aiigdahl närmast förorda en helhetsvärdering, som inte Pick vara rent subjektiv. Även Agges lagtolkningslära visar, bur traditionella många svenska rättsvetenskapsmän var trots Uppsalaskolan. Utgångspunkten var den objektiva lagtolkningen, som enligt Agge var just den språklig-grammatikaliska tolkning, som Augdahl ett par år senare betecknade som ett övervunnet skede. Den objektiva tolkningen blev enligt Agge dock allt s\'årare ju äldre ett lagstadgande var, och man behövde då filologiska hjälpmedel eller kunde använda andra lagbud från samma tid för att klarlägga språkbruket. I detta fall kunde man tala omen “analogisk användning av lagbud för tolkningsändamål”, vilket inte Pick förväxlas med laganalogin. Den objektiva tolkningen av “ett lagbuds språkliga innebörd” kunde också använda sig av “historiska jämförelser”. Genom en undersökning av äldre lagstiftning kunde man få reda på, vaci ett visst uttryck hade inneburit, och om uttrycket “influtit i den nya lagtexten utan att något skäl talar för att en ändring i sak åsyftats på förevarande punkt, har man rätt att utgå från motsvarande tolkning av den gällande lagen”.'*’’ 1 Agges objektiva tolkningsmetod ingår ett historiskt element, som i allmänhet brukar förknippas med den subjektiva tolkningen. 566 ÅugdiihL s. 171. 567 Augdahl, 1 10. 568 Augdahl, s. 1 1 1 (kIi 1 20 H. 560 .s. .^8.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=