25 1.3. Övriga tidskrifter Medan nordiska juridiska tidskrifter hade varit ett undantag på 1800-talet, uppstod under förra hälften av 1900-talet talrika specialtidskrifter, som hade beteckningen ‘nordisk’ i titeln. Även på detta område syns den danska dominansen inomrättsvetenskapen, eftersomdessa tidskrifter i allmänhet hade en dansk huvudredaktör och de trycktes i Köpenhamn. Den äldsta nordiska juridiska tidskriften är “Nordisk Tidsskrift for Ficngselsva:- sen og ovrige penitentiicre Institutioner” (grundad 1878), som sedan år 1890 hade titeln “Nordisk Tidsskrift for F^engselsv^esen og praktisk Strafferet ” (se del III, s. 30) och som upphörde efter den trettiofjärde årgången år 1911 (211 s.; 8:o); år 1912 utkomett sista “Generalregister” till åren 1908-1911. De juridiska tidskrifterna var genomgående utsatta för två faror, brist på material och brist på finansiella medel, och den senare bristen blev Nordisk Tidsskrift for Ficngselsvalsens fall. Herredsfoged Stener Grundtvig, som var tidskriftens siste huvudredaktör och utgivare, meddelade i förordet till det sista registret, att tidskriften måste upphöra, då den danska staten av ekonomiska skäl varit rvungen att indra ett antal bidrag för mindre tidskrifter, bl.a. de tusen kronor, som Nordisk Tidsskrift for Ftengselsvajsen hade fatt. Tidskriften hade ända till slutet medarbetare från de nordiska länderna, även från Finland. “Nordisk Tidsskrift for Strafferet”, som började utkomma år 1913, var formellt en helt ny tidskrift, och ingen av redaktionens medlemmar, Olaf Haack och Eyvind Olrik från Danmark, Olaf Salomonsen och Jon Skeie från Norge och Viktor Almquist och Nils Stjernberg från Sverige, hade ingått i medarbetarstaben för Nordisk Tidsskrift for Fa;ngselsvit\sen. I den nya tidskriftens inledningsartikel började man dock med att hänvisa till föregångarens upphörande och framhöll det vara “en diressag indenfor Norden ikke at lade dette Tidsskrift forsvinde”. Samtidigt talade man om en kursändring. Huvuddelen av föregångarens innehåll hade behandlat “Straffuldbyrdelsessporgsmaalene”, medan straffrågorna i allmänhet börjat intressera allt vidare kretsar, vilket grundandet av de tre nordiska kriminalistföreningarna var ett exempel på. Det hade också under de senaste årtiondena uppkommit “en Ra?kke divergerende Nyopfattelser af Straffens Begrundelse og Formaal, af Forbrydelsens sociale Forutsxtninger og af Forbryderens psykiske Sicregenhet, af Forholdet mellem Straffen og andre sodale Varrn” m.m. Tidskriften ville därför behandla “alle Omraader af det strafferetlige, saavel Undersogelser af mere principiel Art som praktiske Meddelelser, Sporgsmaalene omStrafskylden, dens Betingelser og dens Tilmaling, saavel som Straffuldbyrdelsesopgaverne og den pra.'ventive Virksomhed i Form af Borneforsorg og liknende o. s. v.”. Redaktionen önskade bidrag “saavel fra videnska-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=