3 9 1 hinns ett dogmatiskt verk, där inte en stor del av det som betecknades som gällande rätt varken baserade sig på lag eller sedvana. 1.3.3. Normativ eller deskriptiv rättskällelära - eller ingen rättskällelära alls? Även åsikterna omden i doktrinen framställda rättskällelärans karaktär kan som en följd av debatten om rättsvetenskapens roll i rättsutvecklingen. Frågan, om rättskälleläran borde vara normativ eller deskriptiv, blev helt central för den skandinaviska realismens anhängare: endast en deskriptiv lära kunde åtminstone enligt Ross betraktas som vetenskaplig. Ross ansåg, att man i äldre rättskällelära hade pendlat mellan ett rent deskriptivt och ett rent normativt betraktelsesätt och att man inte på allvar och konsekvent hade kunnat besluta sig för någotdera av dessa.' ’ Endast Bentzons rättskällelära fann i detta avseende, och detta egentligen fullständigt först i början av 1950-talet, nåd inför Ross' ögon (del III, s. 289 och 291 f). Ännu år 1953 ansåg Ross, att endast en rent deskriptiv rättskällelära var vetenskapligt försvarlig, och objektet var återigen domarideologin, i detta fall rättskälleideologin. Retskildeideologin er den ideologi derfaktisk hesjaler domstolene, og retskildelareri en lare om, hvorledes de faktisk handler'. Man kunde nog utgående från vissa förutsättningar utveckla direktiv omhur domarna borde gå tillväga, men sådana direktiv, “såfremt de ikke falder sammen med dem, der faktisk folges af domstolene, er komplet va^rdilose somgrundlag for en forudsigelse om domstolenes fremtidige adfa^rd, altså for bestemmelse af, hvad der er garldende ret”. En normativ rättskällelära var “en meningsloshed, for så vidt den udgives for ga?ldende ret og ikke blot et projekt for en anden og bedre retstilstand”. Rättskälleläran var “som al anden la?re om gaeldende ret normdeskriptiv, ikke normexpressiv, en laere om normer, ikke i normer”.''"’ Ross ställde egentligen upp två parallella rättskälleläror, en nationell och empirisk samt en allmänt teoretisk. “Dä rctskildeideologien er en del at gaddende ret varierende fra retssystem til retssystem, er dens beskrivelse en opgave for den dogmatiske retsvidenskab. Denne opgave kan ... kiin loses på grundlag at et indgående studiumat den måde, hvorpå landets domstole faktisk går trem i deres sogen etter de normer hvorpå atgorelsen baseres. Opgaven tor en almindelig retskere kan kun vxre at opstille og karakterisere visse almetie typer at rctskilder, der ertaringsma’ssigt genfmdes i alle veludviklede retssystemer.” .578 ses 378 Åugdtihl. s. 22 t. ocli 192 tf. 379 Rtns. UtU 1940 B, s. 138. 380 Ross. Ret, s. 91. 381 Ross. Ret, s. 92.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=