377 andra vetenskaper “udg0r Begreberne i Juraen ofte en Ra;kke af Over- og Underbegreber”. Man kunde därför “tale om en Begrebemes Stamtavle, somIhering med Rette har kaldt denne Ra^kkefolge af over- og underordnede Begreber”. '"** Då det visserligen förkastade rättsområdet “Formuerettigheder” också var ett begrepp, kommer man att tänka på ett hierarkiskt system av begrepp, den klassiska ‘begreppspyramideiV, somdock utsattes för en ändamålsenlighetskontroll. Man kunde enligt Vinding Kruse inte heller enbart logiskt härleda satser ur ett begrepps väsen: t.ex. “hvis en bestemt praktisk Regel strider imod, hvad der flyder af Panterettens Valsen, er det v^erst for dette Vaesen”.’"’ Författarens funderingar om rättssystemets natur bildar ingen genomtänkt helhet, och är därmed på samma sätt problematiska som hela hans metodlära. Det fortfarande starka intresset för rättssystematiken är ytterligare ett exempel på den konstruktiva riktningens starka ställning i finsk och även isländsk (ovan Il 3.1.) doktrin. Det var mycket vanligt att man i Finland både i läroböcker och i doktorsavhandlingar dryftade i synnerhet indelningen i privaträtt och offentlig rätt, trots att man främst tuggade omgamla sanningar utan att komma med nåI mera nordiskt inriktade författares arbeten kan man dock hitta 310 gontmg nytt. kritiska tongångar. Gunnar Palmgren nämnde i sin lärobok i civilrätt (1945), att all rättssystematik var “till cn viss grad ... godtycklig. Ändamålsenlighetsskäl motiverar uppställandet av vissa kategorier och dragandet av vissa gränslinjer, men detta utesluter icke, att man, omsakerna ses ur en annan synvinkel, måhända hade föredragit en annan gränsdragning. Det måste också tilläggas, att en sådan systematik självfallet endast ger en ytterligt grovhuggen bild av rättssystemet. En mängd rättssatser kunna sägas tillhöra såväl den privata rätten som den oifentliga. 311 1.2.3. Arbetsrätten och rättssystemet Arbetslagstifrningen innehöll onekligen rättsatser, som kunde sägas tillhöra såväl den privata som den offentliga rätten. I nordisk doktrin betraktades dock arbetsrätten fram till slutet av 1800-talet i allmänhet som en del av obligationsrätten (del III, s. 53 f. och 95 f). I och med uppkomsten av en särskild arbetsrätt, somsvårligen lät sig inpassas i den på avtalsfrihet byggande obligationsrätten, uppstod frågan omarbetsrättens ställning inomrättssystematiken trots dennas minskande betyxlelse inom doktrinen. Endast det femdelade pandekträttssystemet (allmänna läror, sak-, obligations-, familje- och arvsrätt) bildade civil308 Vindittg Kruse 1, s. ‘)8, 300 Vintliu^ Kruse 1, s. 70. ,310 r.cx. Frie/’ 1, .s. 0 ff; ALtueu, .s. 1.30 11.; Kuilu, s. 60-80: AIe>-ikos/^i, Yhdi.stymi,sv;ipau,s, s. .33-4.3; Rytkö/d, s. 1-6. Sc dock ock.sä Ross iitlörliga analv.s av dc olika teorierna i I fR 10.36, .s. 100 If. ,31 1 /\i/”i^e’i. ,s. 10 not 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=