1 9 torcr 70, medan det saknas statistiska uppgiher omdoktorernas antal i Sverige/^ Vid den juridiska fakulteten i Uppsala promoverades dock under perioden 1911-1950 34 doktorer efter avlagda prov. Antalet juridiska doktorsdisputationer vid Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga fakultet var under samma tid 23.“’ Uppgifter omdoktorerna i L.und saknas, men jag har hittat fjorton arbeten, som uppgivits vara där ventilerade doktorsavhandlingar. Antalet juris doktorer i Sverige överskrider därmed sjuttio. De omkring tvåhundra nordiska doktorsavhandlingarna utgör redan en betydande samling litteratur. Därtill kom talrika monografier ofta skrivna som specimina för en professur. Läroboksproduktionen var betydligt mera omfattande än under föregående period, och lagstiftningens snabbare utvecklingstakt nödvändiggjorde nya upplagor, ofta också helt nyskrivna läroböcker. En betydande del av läroboksmaterialet, särskilt i Norge och i Sverige samt naturligtvis på Island, bestoci dock fortfarande av' maskinskrivna stenciler, ‘kontratryk’ o. likn., som kunde utkomma i ständigt nya upplagor utan att någonsin bli tryckta. Utgivningen bekostades ofta av olika studentföreningar, men det är inte klart, om det hade varit möjligt att hitta en kommersiell förläggare. I Danmark, där det fanns flera kommersiella förläggare av juridisk litteratur, var stencilutgåvor påfallande sällsynta. Även i Finland var stenciler rätt sällsynta, då den finskspråkiga juristföreningen fungerade som en viktig utgivningskanal för juridisk litteratur, både doktorsavhandlingar och läroböcker (se nedan 11 6.9.). Stencilerna var dock också bekväma lösningar för professorerna, och en del alster var fortfarande rena åhöraranteckningar, som utgavs utan föreläsarens medverkan. Den gamla, ganska ofta ännu använda anmärkningen på titelbladet, “Tryckt som manuskript”, ansågs skydda mot recensioner (se del 111, s. 42). De viktigaste förlagen för juridisk litteratur var gamla, etablerade företag, som varit verksamma redan under föregående period. 1 Danmark dominerade tre förlag; G. E. C. Gads förlag, Gyldendalske Boghandel - Nordisk Forlag och Arnold Busek, senare med namnet Nyt Nordisk Forlag - Arnold Busek, medan även förlaget Levin Munksgaard, senare med namnet E!,jnar Munksgaard gav ut en del juridisk litteratur på 1930- och 1940-talen. Norska förlag med omfattande utgivning av juridisk litteratur var sedan gammalt Fi. Aschehoug & Go. (W. Nygaard) samt senare Johan Grundt Tanum Forlag och Olaf Norlis Forlag. 1 Sverige hade P. A. Norstedt &Söners förlag en omfattande utgivningav främst bruksjuridik: lagutgåvor, lagkommentarer och lekmannajuridik. 1 universitetsstäderna Uppsala och Lund var A.-B. Lundequistska bokhandeln respektive C. 45 1'örtcckning över doktorcrn.i i Finland i Kii/igtis, s. 417-436. 46 Se //iisslcr, s. 296.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=