3 69 eller inte alls påverkades. Denna ‘tröghet’ på den offentliga rättens område är ännu märkbar i början av 1900-talet. Den ‘nya’ danska förvaltningsrättsvetenskapen på 1920-talet (II 2.9.) byggde trots sina realistiska drag ännu delvis på den tyskinspirerade statsrättsliga positivismen (se del III, s. 400-414), en avläggare av den inom privaträtten i stort sett redan förkastade konstruktiva riktningen. Castberg, vid samma tid den främsta representanten för denna riktning i Norge, var en forskare, som helt koncenterade sig på författnings- och förvaltningsrätten. Naturligtvis var den politiska situationen av större betydelse inom den offentliga rätten, och därför kunde man just på detta område känna ett större behov av en ‘objektiv’ metod och i sista hand etiska argument. Detta förklarar också den överraskande förbindelsen mellan naturrärten och den sena konstruktiva riktningen; den klassiska konstruktiva metoden har ju ansetts vara strikt rättspositivistisk.-'*'* Man kan också framhålla nationella skillnader i de olika riktningarnas utbredning, även om man också här är tvungen att nöja sig med vissa förenklingar. Skillnaderna gäller framför allt tiden framtill andra världskrigets slut. Den äldre realismen hade sin starkaste ställning i Danmark och i Norge, och det vore därför även möjligt att beteckna denna riktning som en ‘västnordisk realism’. Redan namnet ‘Uppsalaskolan’ anger denna riktnings hemvist och det faktum, att riktningens segertåg inte ens i Sverige skedde i en handvändning. Fram till andra världskriget var Ross den mest betydande icke-svenske företrädaren för denna riktning, L.undstedt. ‘Idealismen’ och ‘naturrätten’ framstod för Uppsalaskolans anhängare som huvudfienderna, men de använde beteckningarna inflatoriskt med en förminskad slagkraft till följd. Den egentliga idealismens huvudborg var Norge, men riktningen hade företrädare också i Danmark och fick vissa sympatier i Finland, vilket naturligrvns kunde förklaras med att ett hot mot nationen också kunde motarbetas med naturrättsliga argument. Aandra sidan kände man inte av något utrikespolitiskt hot i Norge före andra världskriget, och den nionde april 1940 komsom en blixt från klar himmel. I periodens början på 1910-talet hade ännu den konstruktiva riktningen en stark ställning på många håll i Norden, men redan på 1930-talet hade den i allmänhet fått ge vika utomi Finland, där rättskämpen under auronomitiden och inbördeskrigets trauma hade bland de borgerligt sinnade rättsvetenskapsmännen lett till en stark, om också rent formell legalism och till en konservativ barrikadinställning. Även den isländska rättsvetenskapen syns ha verkat i en isolerad periferi. han hade uppenbara meningsskiljaktigheter i synnerhet med men 284 Senast BLinflhol, VfW2(){)^, pens natiir gav “metoden er idealistisk, metafysisk preg". 4 t., somdoek samtidigt tramhaller, att riktningens iippfattnitig av begrep-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=