3 63 Hoyesterett tre dagar senare citerade Birger Ekeberg Runebergs dikt “Landshövdingen” meei landshövding Wibelius’ slutord “Men lag skall överleva mig, som jag långt efter den blev till”, och han konstaterade, att det “faderneärvda rätts- och rättfärdighetspatos, som en gång inspirerade Runeberg, är här i Norden hela folkets gemensamma arvedel”.’" Det bör understrykas, att dessa yttranden inte kan avfärdas som endast högstämda fraser i festtal. länken på rättsidealismens moraliska och politiska nödvändighet kom också fram i Kristen Andersens föredrag i Lund i mars 1943. Andersen konstaterade med tydlig udd mot Uppsalaskolan, att det enda man kunde säga om rättens giltighet var, “ar vi hoier oss for retten som det ophoiede, som det som står over menneskene”. Enligt Andersen var det ovetenskapligt att inre acceptera detta uppenbara faktum, eftersom man i motsatt fall “kaster sig selv og andre blår i oinene med hensyn til erkjennelsens mtiligheter”. Dessutom riskerade man att motarbeta “den nesten hellige iurbodighet rettens autoritet fyller os med”. Andersen fortsatte: “Eor det kan tenkes at denne a^rbodighets bydende patos skyldes det irrasjonelle innslag i den. Og den tid vi nå gjennemlever, gir, synes jeg, et talende vitnesbyrd om hvad det betyr for et rettssamfund at denne icrbodighet er en aktiv, levende realitet. Oberoende av Uppsalaskolans vetenskapliga förtjänster Pick den politiska verkligheten år 1943 skolans i princip värderingsfria läror att framstå i synnerhet för norrmännen som ett verklighetsfrämmande teoretiserande vid hemmets härd. Denna inställning försvann inte på ett ögonblick. Carl Jacob Arnholm kunde ännu år 1934 konstatera, att de som hade kämpat mot den tyska ockupationsmakten hade känt att de kämpade för rätten. Arnholm, som själv under ockupationen hade varit fånge på Grini, medgav att han kanske var “sterkt affektbundet”, då han kritiserade Ross, men han sade sig ha “cn lolclsc av att realismen ikke alltid er så realistisk. H\'is man lorklarer kysset som en \'ed kiinstig\'akiuimi mimnhiilen tremkalt siigebesegelse avsliittet med et eiendommelig smask, har man vel stort sett lätt med alt unntagen pointer. Og ligger det ikke nettopp en viktig sosial realitet i selve den emosjonelle ladning?”^ ”371 1.1.8. Efi epilog: Ross "Oni ret og retfeivdighed" Den i början av 1940-talet inledda metoddebatten, som efter krigets sltit blev allt häftigare, rasade genom senare delen av årtiondet och början på följande, och år 1930 är i detta avseende ingen gränslinje. Debatten komofta att framstå som ett allas krig mot alla, men detta krig hade dock det förenande draget, att 270 i:kcl>cr<^. Svl 1 t04S, s. 421 fl. 271 Kristen Andersen, .Sv| 1 104S, s. 4.k^. 272 Arnhohn, är. s. 8S t. .Krnliolm kunde tydligen sin F.ilstatf t.ikir: “Kv.ss, i fonetiken k.ilkid (jundrnLdna! inhalationsstniiek
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=