358 En SCOT del av Ross’ kricik sköt sig in på Vinding Kruses omfattande bruk av begreppet “Sägens Natur” och framställningen av “den naturlige Ret”, då Vinding Kruse ansåg det vara möjligt “videnskabeligt at fastslaa den rigtige Ret paa lignende Maade somde tekniske Videnskaber eller La^gevidenskaben er i Stand til at foreskrive, hvorledes der i et givet Tilhelde skal handles for at realisere et vist Maal (bygge en Bro, kurere en Sygdom)”. Detta var dock omöjligt bl.a. därför, “at Maals^tningen saa langtfra er entydig, 'Samfundets Velhtrd’ er en Fiktion, der oploser sig i en stor Micngde forskellige tildels modstridende Interesser, hvorved det bliver ganske haablost at tale om, hvad der er det mest hensigtsmxssige eller nyttige i absolut eller objektiv Forstand”. Alla försök medförde “en Rickke subjektive Vurderingsforudsa.’tninger, der gor Resultatet lige saa subjektivt. Den foregivne videnskabelige Objektivitet er kun en Maskerade, der skal tjene til at give visse Meninger og Standpunkter en Autoritet, der ikke tilkommer dem.” Ross påpekade, att Vinding Kruse aldrig redogjorde “for sine betingede, subjektive Vurderingsforudsietninger”, och att hans “videnskabelige Nattirret” vanligen framstod som “usminkede subjektive Vurderinger og Postulater” om, vad somvar det “sundeste” och “rimeligste” i frågor, “hvorommange Mennesker har modsat Opfattelse”. Ross framhöll somsin egen uppfattning, att allt, vad en vetenskaplig behandling av rättspolitiska problem “med Rimelighed kan pra’stere er at paavise en Aarsagssammenhseng mellem bestemte Retsregler og visse sociale Udvirkninger heraf; eller omvendt udfra visse fastsatte sociale Maal at Lidfmde, hvilke Retsregler, der bedst tjener disse”. En sådan utrecining gav en värdefull vägledning åt politikerna, “der maa treffe det endelige Valg”."^'* Anstötligheten i Vinding Kruses 'naturrättsliga’ regler ökade naturligtvis på grund av att de till sitt innehåll var så diametralt motsatta Ross’ åsikter. Ross gav många smakprov på Vinding Kruses reaktionära politiska och ekonomiska åsikter. Förutomkrav på avskaffandet av politiska fri- och rättigheter, införandet av censur och sträng kontroll av näringslivet nämnde Ross också sådana Vinding Kruses åsikter, som för en senare läsare från och med på 1990-talet är välbekanta, nu dock framförda i marknadskrafternas och globaliseringens namn: “Tendens til at v^erne de store Skatteydere”, pensionernas omvandling till försäkringar och höjandet av pensionsåldern till 70 år, införandet av avgifter för universitetsstudier, kravet att “Statens Bedrifter skal ledes paa kobmandsma;ssig Basis ” osv. Slutligen hänvisade Ross till Vinding Kruses raslära omeuropeiska A-människor, B-människor i länder med fastlandsklimat och de tropiska områdenas C-människor, en lära som var “vistnok enestaaende, hvad angaar sublim Foragt 254 Ross. rnt 1945, s. 284 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=