3 57 ningarnas anhängare blev hähigare redan under andra världskriget och nådde sin verbala höjdpunkt lörst år 1945, då ordet åter blev Iritt, och vetenskapliga meningsskiljaktigheter, politiska motsättningar och personlig animositet liksom tidigare blandades med varandra. All Ross’ uppgörelse med Vinding Kruses “Retskeren” i en recension i ITR 1945 med rubriken “En Retsla^re fra det 19. Aarhundrede” torde i skarphet och rent personliga utlall vara i stort sett oöverträllad i nordisk rättsvetenskap. Ross’ recension var ett uttryck både för den vetenskapliga spänningen mellan den skandinaviska realismen och den äldre realismen samt ‘idealismen’ och lör den politiska spänningen mellan motståndsrörelsen och kollaboratörerna. Vinding Kruse hade visserligen inre varit kollaboratör, men Ross heller inte med i motståndsrörelsen. Kombattanterna hade dessutomvarit personliga Fiender sedan underkännandet av Ross’ lörsta doktorsavhandling i slutet av 1920-talet. Den under årtionden pågående polemiken mellan Vinding Kruse och Ross kunde betecknas som en ‘giganternas kamp’, om inte den lör båda sidorna typiska elakheten, småskurenheten och letandet elter billiga poänger skulle göra beteckningen missvisande. Vinding Kruses “Retskvren ” med dess lörsvar lör en tämligen diktatorisk samhällsordning hade väckt motvilja i Danmark (ovan 11 2.3.), även omlörlattaren elter kriget lyckades rentvå sig Irån beskyllningarna lör medlemskap i eller sympatier lör det danska nazistpartiet. Ross hade redan angripit Vinding Kruse i “Politikens ” spalter, och han lörsökte i den mera vetenskapliga recensionen i I FR 1945 inte dölja sin även politiskt betingade motvilja mot sin motståndare.”^' Med i vetenskapliga skrilter sällan skådad häftighet påstod Ross, att Vinding Kruse saknade respekt lör “videnskabelig Metode, Kendsgerningernes Ret og den lagvidenskabelige Sagkundskab”. Vinding Kruses “lijemmcstrikkcdc kilosoPi, der med en rask Beva’gelse tej'-’*' Hägerströmog andre Konsorter til Side, iordi de ikke liar 'analvseret deres Cniindbegreber’; hans l iltro til gennem en 'videnskabelig’ iidfimdet Natiirret at ktmne retormere Retten paa alle C^mraader; lians dilettantiske Overgreb paa 0konomiens og andre Fagomraader; hans siivcra'iie Foragt tor praaise Kildeangivelser og l^okunientarion; lians Dyrkelse al det \olimiinose paa Kvalitetens Bekostning', allt detta bar enligt Ross prägeln av en mentalitet, “der paa Videnskabens Omraade svarer til hans politiske Indstilling: Diktaturets”. Ross’ kritik stannade naturligtvis inte vid denna bredsida mot motståndarens dubiösa vetenskapliga och politiska inställning. Ross började med att påpeka, att Vinding Kruse definierade begrepp såsom rätt, rättsregel, rättighet och plikt utan att med ett ord nämna diskussionerna omdessa (rågor under 1900-talet. 1 täin angreppen pä ViTiding Kriise se Eimld, V'inding Kriise, s. 34d-36S; Tamni, Retsopgoret, s. 371 1. oeli lUntni, s. 331-334. 232 AVw. I IR 1943, s. 291 f. 233 Rosu I IR 1943, s. 2'"3 IV.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=