348 sogelse i dybcre lovma’ssige Sammenhaeng af Rctslivcts Grundproblemcr”."’’ Der var fel art inskränka rättsvetenskapens uppgift till att ^astslå vad som vat gällande rätt och kalla “denne htktiske Beskrivning tor RealismeRättsvetenskapen måste också visa, när man måste intöra nya rättsregler vid sidan av gällande rätt. Denna “nye, naturlige Ret eller, som den ogsaa kaldes. Sägens Natur hienger organisk noje sammen med selve den gicldende positive Ret, er allerede en levende Del at denne”, då den naturliga rätten i lagtolkningen “sietter sig igennem som virkelig garldende Ret saaledes at altsaa det, der bor va;re Ret, og det, der er Ret, her falder sammen i hojeste Forstand”. Vinding Kruse konstaterade: “Realismen udelukker ikke Idealismen. Vinding Kruse tog också upp frågan omrättsvetenskapens vetenskaplighet och angrep, visserligen utan namns nämnande. Uppsalaskolans lära och rättspositivismen. En teori, “der vil indsknenke Retsvidenskaben til alene at tremstille taktisk gieldende Ret”, som “vil alene tremstille Retten somet Faktum, vi kan iagttage i Virkeligheden”, var inte vetenskap och råkade ut tör olösliga problem. För Vinding Kruse däremot var hela problemställningen irrelevant, då han gick ut från alla vetenskapers enhet. Alla vetenskaper byggde på experiment, “idet vi ... ved vor Viljebesliitning^x'^cx ind i Naturprocessernes torlob”, och ledde till påståenden omsåväl vad som hade skett och skedde i samtiden som om vad som skulle ske i tramtiden. De tekniska naturvetenskaperna, medicinen, etiken och rättsläran tastslog “vicre sig paa tysisk eller psykisk Omraatle, i de s urderende Eksperimenter, der er deres E>hiring, at hvis man \’il opnaa de og de gavnlige Virkninger, skal man anvende de og de Fremgangsmaader, og de og de Handle- eller Oplorselsmetoder; og man kan videnskabeligt korrekt lige godt om en teknisk Brokonstruktion, om en largevidenskabelig Helbredelsesmetode, og om en bestemt etisk eller retslig Opforsel sige, at man skal eller maa eller bor gore det og det tor at opnaa det og det gavnlige Formaal ". Det fanns bara glidande övergångar mellan olika vetenskaper: “... de lovmtt\ssige Sammenhteng er enklere paa den ydre Naturs Omraade, altsaa i Fvsik og Kemi og de tekniske Naturvidenskaber, end i Fysiologi og Ltegevidenskab, og mest sammensiEt paa det psykologiske og samfundspsykologiske Omraade”; dvs. i etik och rättsvetenskap osv.’'"* Vinding Kruses vetenskapssyn är helt ytlig, men den visar återigen på det gamla behovet att jämföra och likställa juridiken med naturvetenskaperna. Medan Astrtip Hoel i alla fall hade försökt specifiera de olika vetenskapernas särdrag, nöjde sig Vinding Kruse med konstaterandet, att alla vetenskapet var i stort sett likadana. Författarens uttalade accepterande av naturrätten gör det lämpligt att 222 Vinding Kruse 1, 223 1 inding Kruse 1, s. 82 1. 224 Mnding Kruse I, s. 83 tf. ~1 och 80 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=