3 37 1.1.5 idealister och naturrättslärda ... Irots arr de olika realistiska riktningarna med tiden fick en allt starkare ställning, törsvann inte idealismen inklusive naturrätten från den nordiska doktrinen, och det fanns också andra forskare än den helt utanför det juridiska etablissemanget stående Richard Kleen (del III, s. 125 och 161 samt ovan 5.12.), som intresserade sig för naturrättsliga tankegångar. Det har traditionellt ansetts, att man i norsk doktrin visade det största intresset för naturrätten, och Frede Castberg har framstått som den främste representanten för denna lära, som inte väckte genklang bland nordiska kolleger; även i Norge har Castberg betecknats som “en forholdsvis enslig naturrettslig svale”. l.eiv Amundsen har vidare framhållit inledningskapitlet i det första bandet av Castbergs “Norges statsforfatning” somett exempel på författarens “sterke interesse for juridiske metodesporsmål”.'^'’ Castberg är en av periodens mest intresSanta rättsteoretiker, vars tankar med tiden allt mera påverkades av de politiska händelserna. Han konstaterade också i sin bok “Retrsfilosofiske grunnsporsmål” (1939), att den “som vil granske mine eldre artikler og avhandlinger for å finne utralelser som strider mot det jeg sier i dette skrift, vil ha lett spill”. Fäi analys av det första kapitlet i “Statsfilosofisk og historisk innledning” i statsrättsbokens första upplaga (1935) bjuder emellertid på överraskningar. Enligt Castberg var statsrättsvetenskapen en normvetenskap, vars föremål i första hand var de statsrättsliga normerna. För denna vetenskap var dock “det faktiske statsliv, de faktiske maktforhold i staten og menneskenes faktiske forhold til de statsrettslige normer” ingalunda likgiltiga. En “statspraksis, som strider med de kompetanseforhold som rettsreglene fastsa’tter, og faktiske maktforhold, som består ved siden av de rettslig bestemte kompetanser, kan ikke settes ut av betraktning, hvis man vil forstå et lands positive statsrett”; man måste bara komma ihåg “forskjellen mellem det som er gjeldende statsrett, og det som bare er et faktisk maktforhold”. För “en möderne opfatning” var det enligt Castberg självklart, att varje folks rätt präglades av “folkekarakteren, folkets historic og de naturforhold det lever under”. Det var därför också klart, “at man ikke kan opstille et statsrettslig systemsom er det absolutt riktige for alle folk til alle tider”. Men även för ett bestämt 1S(> 183 SLigitint, s. 17A. Sc liven t.cx. Ilium, som, s. S2, .msäg det sakn.is anledning att “med Clastlierg" anta existensen av “en li.ig l ovregler, ,S,edvaner m. \. bestaaende metalysisk Retsvirkeliglied, der omend med \',mskelighed kan \.ere tlenstand tor en sterlig Hrkendelse, og som sidder inde med en toldiglied, der i sidste Itistans hviler paa Iro". 184 A})iu)irheii 1, s. 92. 183 C.iisthcrg. tiriinnsporsmal, läirord. 186 (..usthvrg 1, s. 48.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=