3 3 3 er det nodvendigr ar soge ar hitte det specielle under almene Begreber ". För der andra kunde konstruktionen på ett visst sätt ha “Vxrdi somet regiilativt Princip ved RetsdannePen, den legislative somden judicielle”. Man kunde visserligen inre som Hagerup och andra anta “nogen begrebsma:ssig nodvendig Sammenhicng mellemvisse Grupper af Retsvirkningerutan dessa måste indelas utgående endast från “reale praktiske Hensyn”. I dessa praktiska hänsyn ingick dock också tanken att man genom att begränsa rättsverkningskombinationerna till vissa bestämda wper främjade rättssäkerheten: “Det er den Kerne af real Sandhed, efer ligger bag Konstruktionsjurisprudensen. ” Den ‘begreppsmässiga nödvändigheten’ var endast “en dogmatisk Rationalisering af en praktisk Motivation”. Ross ansåg det inte vara helt osannolikt att rättssäkerhetshänsyn kunde komma att leda till en reaktion mot frirättsliga tolkningar. Ross skilde mellan olika typer av begrepp. Det fanns dels konstruktiva begrepp, som var ett kort uttryck för en samling rättsverkningar, t.ex. sakrätt eller fullmakt. Dels fanns det reella juridiska begrepp, genom vilka rättsreglerna uttryckte sitt innehåll, t.ex. avsikt, människa, liv. Dessa var ursprungligen inte juridiska, utan t.ex. psykologiska eller biologiska begrepp, som blev juridiska genom att de intogs i en rättsregel. Medan det var helt intetsägande att motivera en rättsverkning med hjälp av ett konstruktivt begrepp, som ju endast var ett annat uttryck för dessa rättsverkningar, var de juridiska reella begreppen nödvändiga för att motivera ett avgörande. paa tniden Maade er en Begriuidelse overhovedet ikke mulig... Grund, Regel, Begreh horer uloseligt sann)ien. Enligt Ross hade de författare som angripit den konstruktiva metoden endast kritiserat de konstruktiva begreppen. Undantaget var Astrup Ffoel, som häftigt angripit alla begrepp, vilket i sin tur Ross hårt kritiserade. Kärnan i den utförliga kritiken var, att Astrup F3oels enda egentliga argument var påståendet om tillvarons kontinuitet, vilket gjorde skarpa begreppsgränser och undantagslösa allmänna regler omöjliga. Enligt Ross var det emellertid just rättens uppgift att skapa begreppsmässiga skillnader, och detta skilde rätten från moralen med dess oändliga differentieringar. “I Stedet for ar diskreditere den juridiske Begrfbsdannelse, maa man rvertiniod fremholde det som en af Retsvidenskabens fornemste Opgaver at soge at bringe de mere eller mindre vage Almenforest ill inger, der motiverer Praksis, over i saa klart gennemnenkte og noje f'lkserede Begreber som miiligt. Retsvidenskaben kan naturligsäs ikke ad tlenne Vej virke aiitoritatis t retsskabende. Men den videnskabelige Analyse ... kan va’re et Knndskabsmarcriale af den allerstorste KG ’’ 16S 167 Ross, V irkeliglned, 168 Ross, V'irkeliglicd. s. ISS f. l)c juridiska begreppens natur oeh indelningar dr^’ftade.s ofta pä l‘)dO-talet; se t.ex. lassen. Jul., “Nogle Bem.erkninger om Definitioner i Retsliteraturen", bl.a. i UfR 192.1 B, s. .110- ,122 oeh de i l estskrift tillägnad Axel flägerström (1928) ingående artiklarna LJndihi, Östen, “Några svnpunkter pä begreppsbildning immi juridiken” (s. 167-177) oeh Olii’ecrona, Karl, "Några synpunkter pä de juridiska begreppen” (s. 221-228). 1 S4 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=