3 0 7 ker, og at Formaalet mcd at anerkendc cn besk\’ttt‘t Rctsshvre for den enkelte ... netop er inden for den at tiksikre den Irvghed og Sikkerlied, iiden hvilken enhver liojere Cavili.sation maa an.se.s inmilig”. Förhittarcn tilläde, att han inte försökte deducera konkreta lösningar ur denna idé, utan att arbetsmaterialet måste hämtas “fra Retshistoriens og Retssammenligningens Felter’’.*^ Trots att Ussings och Popp-Madsens uttalanden är exempel på unga doktoranders metodologiska pliktövningar, visar de, att även realisterna kände ett behov att fästa empirins solida grund vid der metafysiska Pirmamentet; en tanke, som inte var helt främmande ens för Uppsalaskolans män (nedan 1.1.4.). Även i periodens tidigare danska litteratur kan man undantagsvis hitta ‘metodsynkretistiska uttalanden i Ernst Mollers och Hans Munch-Petersens anda (se del 111, s. 252). 1 det långa förordet till sin livförsäkringsrättsliga avhandling (1918) försökte Naphtali Cohn visa, att det inte fanns någon “Divergens mellem den konstruktive oo den reale Beomndelse”. Det rätta förhållandet var nämli- O O gen, “at Ko)istriiktionen selv er ödtrykfor de reale Hensyn og kuti, for saa vidt den er det, har retlig Betyd}ihig \ Rättsvetenskapen kunde inte acceptera något motsatsförhållande mellan teori och praktik, då den inte kände någon “1’eori for 1 eoriens Skyld”. “Konstruktionerne er udfundne paa Grundlag af saa mange og noiagtige FTfaringer, at der er den storste Sandsynlighed for, at de ogsaa vil passe med fremtidige Erfaringer”. Konstruktionen hittades genom induktion, “men dens Va:rdi bestaar netop i, at den kan bruges til Udgangspunkt for fremtidige l^eduktioner”.'^’^ Det är oklart, omCohn tänkte sig, att konstruktionerna kunde producera nya rättssatser. 1 den konstruktiva riktningens anda är också hans jämförelse mellan juridiska konstruktioner och naturforskarens konstruktioner, “saasom Filtra^kningskraften, Kr^efternes Parallelogram, Lysbolger, magnetiske Kraftlinier, elektrisk Potential osv. osv.”.'^’ Det är en smaksak, om man på grund av dessa metoduttalanden vill betrakta Cohn som en anhängare till Ernst Mollers konstruktionsförstående realism eller till Hagerups modifierade konstruktiva metod. — Cohns uttalande är ert sent försvar för konstruktioner i dansk doktrin, och Sven Clausen kunde år 1935 avsluta sin kritik av metoden med påståendet, att “‘Konstruktioner’ er jo ilde anser i dansk Jura, og Fendensen i de foregaaende Bemicrkninger er saaledet meget langt fra ar vitre ny”. ’" 87 Popft-MatUcn, .s. S. I'örfatr;ircn hänvisar, s. S luit 16. som sröd lör sin äsikt hl.a. till l-ilangicri och till att “i nordisk l.itcratur hettmes Rct.sordcncns rilvcjchringclsc al Irvghcd rtg Sikkerhed st.vrkt al l.imdstcdt". 88 (..oini, s. IX tf. 89 C.ohn, s. X. 90 C.liiiisf)!, s. l4.h Det hör märkas, att tdaiiscti ätidä i detta .satnmanhativ accepterar konstriiktiotier “i Imsvarlig lorstand".
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=