274 handling."*’ Ensio Hiitonens Eanskspråkiga avhandling om den internationella arbetsorganisationens kompetens “La compétence de TOrganisation internationale du Travail. I. Compétence de fond” (1929; XLVII + 356 s. inkl. bil., 8:o) kan även räknas till arbetsrätten i vidsträckt bemärkelse. Erik Castrén doktorerade år 1938 med den digra avhandlingen “llmasota, 1” (Luhkriget, I; XVIII + 493 s. inkl. Iransk sammanfattn.; 8:o).'” Castrén nämnde i lörordet, att första världskriget visat den ringa betydelsen av regler lör krigsföringen. Man kunde därför endast tänka sig regler, som beaktade de militära synpunkterna; svaga regler var i alla lall bättre än en fullständig brist på sådana. Castrén gav följande år ut en andra del med underrubriken ‘Neutralitet’ (1939; XIII + 206 s. inkl. fransk sammanlattn.).'’’ Förorder till denna del är daterat i juli 1939, och andra världskrigets verklighet gjorde snabbt hela arbetet föråldrat. Castrén skrev under kriget en liten monografi “Valtioiden velvollisuus vastaanottaa kansalaisiaan ja kansalaisuudettomia” (Staternas skyldighet att ta emot sina medborgare och statslösa; 1942; XIV + 134 s.; 8:o), i vars lörord han sade sig behandla problemet enbart ur lolkrättslig synvinkel och utan att ta i beaktande individernas eventuella rättigheter mot staterna."’* Elter sin utnämning till prolessor skrev Castrén monografin “Kansainvälinen oikeusseuraanto” (Internationell succession i rättigheter; 1950; XX + 280 s.; 8:o). Castrén var en anhängare av den konstruktiva metoden, och hans arbeten har betecknats som formalistiska. launo Suontausta avgränsade i förordet till sin doktorsavhandling “Valtion alueellisesta puolueettomuudesta silmälläpitäen erityisesti pohjoismaiden välillä 27.5.1938 allekirjoitettuun selitykseen liittyviä Suomen puolueettomuusmääräyksiä” (Om statens territoriella neutralitet med särskilt beaktande av de med den mellan de nordiska länderna 27.5.1938 undertecknade förklaringen sammanhörande neutralitetsbestämmelserna för Finland; 1944; XXI + 310 s. inkl. fransk sammanfattn.; 8:o) sitt ämne så, att han närmast behandlade neutralitetsförordningen av 3.6.1938 och därmed främst sjö- och luftkrigsneutraliteten, medan lantkrigsneutraliteten lämnats utanför framställningen."’^ Liksom andra författare i början av 1940-talet måste Suontausta konstatera, att tiden inte var g\amsam för folkrättslig forskning. Han framhöll dock, att han inte så 190 199 184-18*^) (Rahicl Ericli). 189 Recension (opponentens utlatande) i JFl 1928, 190 Kritisk recension (fi.; opponentens utlåtande) i LM 1929, s, 321-329 och DL 1929, s. 433-462 (R. Erich); genmäle av Hiitonen i l.M 1929, s. 334-367. 191 Positiv recension i JF l 1939, s, 142-144 (S. R. Björksten). 192 Positiv recension i JF E 1940, s, 329 t. (S. R. Björksten). 193 Positiv recension i jFE 1942, s. .369-371 (S. R. Björksten), delvis kritisk i EM 194.3, 84-87 (Kaarlo Kai ra). 194Kinigas. s. ,379 t. (Martti Koskenniemi). Positiv recension i l.M 1931, s. 304-310 (Kaarlo Kaira). 193 Positiv recension (l'i.; opponentens utlåtande) i IFl 1944, .3.38-,340 (Ralael E'rich),
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=