2 66 frigörelse från Ryssland och att en uttömmande redogörelse för och en rättslig värdering av denna fråga kunde ske först efter en lång tid. Puhakka skrev några år senare en rättsjämförande framställning, “Ministerien vastuunalaisuus nykyajan valtioissa” (Ministrarnas ansvar i nutidens stater; 1923; VIII + 224 s.; 8:o), som han i förordet sade sig ha gjort ‘så enkel och lättfattlig’, att vid sidan av juristerna och studerandena även intresserade politiker kunde bekanta sig med den.'^' Puhakkas monografi “Laki ja asetus Suomen oikeudessa” (Lag och förordning i finsk rätt; 1925; 200 s.; 8:o) är vid sidan av Erichs långa artikel det enda arbette, som behandlar ‘lagstiftningsvetenskapen’, dvs. lagbegreppen samt lagstiftningsorganen och -förfarandet.Framställningen inleds med avsnitt om lagens (s. 3-44) och förordningens begrepp (s. 44-51) utgående från de dubbla lag-/förordningsbegreppen i den rv^ska doktrinen (bl.a. Paul Laband, Georg Jellinek och Gerhard Anschiitz). Även Kaarlo Kairas statsförfattningsrättsliga doktorsavhandling “Valtiosopimusten tekemisestä ja voimaansaattamisesta Suomen oikeuden mukaan” (Om uppgörande och ikraftbringande av statsfördrag enligt finsk rätt; 1932; 460 s.; 8:o) hade folkrättslig anknytning, men behandlade uteslutande gällande finsk rätt.'^^ Avhandlingen inleds av en historisk översikt (s. 9-83) börjande med den svenska tiden. Författaren gav samtidigt ut en monografi “Valtiosopimuksista, niiden tekemisestä ja oikeudellisesta vaikutuksesta” (Omstatsfördrag, deras uppgörande och rättsliga inverkan; 1932; 315 s. inkl. bilaga; 8:o), i vilken han drvftade förhållandet mellan den inomstatliga rätten och folkrätten. Ålandsfrågans politiska ömtålighet i Finland kom till synes ännu år 1936, då Paul Johan Klinthes doktorsavhandling “Omterritorialkorporationer med särskild hänsyn till landskapet Ålands statsrättsliga ställning” (1936; 300 s.) underkändes av den juridiska fakulteten, enligt uppgift på grund av de politiskt icke korrekta åsikterna i verket.Då opponenten Kaarlo Kaira publicerade sin kritik i Defensor Legis, skrev Klinthe ett bemötande, somtidskriften vägrade ta in. Klinthe, som hade flyttat till Uppsala, publicerade därför skriften “Till frågan om landskapet Ålands rättssystematiska status. Bemötande av en kritik” (1938; 71 s.), i vilken han bl.a. framhöll, att Helsingforsfakultetens svenskspråkiga minoritet, professorerna Granfelr och Björksten, röstat för avhandlingens godkännande. De politiska aspekterna komtill synes också i att man i Sverige aktivt ISS 1 Delvis kritisk recension i JF I U)23. s. 387-399 (Axel Charpentier). 133 iXlycket kritiska recensioner i l.M 1924. s. 32-64 (replik av Puhakka s. 243-262) och (fi.) i Dl, 1923, s. 371-393 (båda Ratael Erich), polemik (t'i.) i DL 1926: Puhakka. s. 1 1-19, Erich, s. 20-2.E Puhakka, s. 148-134. 134 Mycket positiv recension (opponentens utlåtande) i LM 1932, s. 244-236 (8. R. Björksten). 133 ,Se Kiiini, s. 1 ff. Positiva recensioner av båda verken i JET 19.33, s. 1 13-128 (.S. R. Björksten) och L.M 19.34, s. 82-101 (R. Erich; sakkunnigutlåtande till lakulteten). 136 Se Klingas, s. 429 1. Mycket kritisk recension i Dl. 19.^8, s. 160-1‘1’8 (Kaarhi Kaira).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=