265 unga republikens statsskick, “Finlands statslörlattningsrätt i korthet framställd” (1924; [IV]+ 208 s., varav bilagor med lagtexter s. 101-207; 8:o), som redan året förut kommit ut i Pmsk översättning. Rafael Erich skrev den första utförliga framställningen av statsförfattningsrätten, “Suomen valtio-oikeus, I-Il” (Finlands statsrätt, I-II; 1924-1925; 394 + 477 s. inkl. reg.; 8:o); båda delarna utkom i två häften. Erich framhöll i förordet till det första bandet, att hans arbete var den första ursprungligen på finska skrivna framställningen av ämnet, samtidigt som han hyllade Hermansons ‘mästerverk’ vid behandlingen av autonomitidens statsförfattning. Dispositionen i boken är traditionell. Det första bandet innehåller en kort ‘Inledning’ och kapitlen 1. ‘Översikt över den finska statsrättens utveckling’ (s. 16-101), 2. ‘Den finska statsrättens källor’ (s. 102-124), 3. ‘Staten och statsmakten' (s. 125-159), 4. ‘Statens område’ (s, 160-200), 5. ‘Folket och medborgarna’ (s. 201-266) och 6. ‘Riksdagen’ (s. 261-391), det andra bandet kapitlen 7. ‘Regeringsorganen’ (s. 3-103), 8. ‘Domsmaktens högsta organ’ (s. 104-1 17), 9. ‘Offentliga ämbeten och myndigheter’ (s. 1 18-168), 10. ‘Lagstiftningsarberet’ (s. 169-240), ‘Statsfinansernas skötsel’ (s. 241-277), 12. ‘Förvaltningen’ (s. 278-362), 13. ‘Alands statsrättsliga särställning’ (s. 363-418), 14. ‘Domsmakten och laglindringsmakten’ (s. 419-442) samt 15. ‘Statsförfattningens garantier’ (s. 443-451). Erich skrev redan i autonomitidens slutskede ett par statsrättsliga arbeten, monografm “Till läran om lagstiftningsakter och lagstiftningsförfarandet med special hänsyn till finsk rätt” (JFl’ 191 1; även särtr.; 131 s.) och för den i Tyskland publicerade serien “Das öffentliche Recht der Gegenwart” en översikt “Das Staatsrecht des Grossfiirstentums Finnland (Suomi)” (1912; XI + 243 s. inkl. reg.; 8:0).'^" I förordet till detta arbete tackade Erich GeorgJellinek för initiativet till framställningen och beklagade, att han i motsats till andra författare i serien inte kunde behandla en gällande statsrätt, då man från ryskt håll på många punkter infört mot finsk statsrätt gällande lagar. Erichs lösning på problemet var strängt legalistisk: han sade sig behandla den finska statsrätten i dess ursprungliga form och inte ens nämna de från rysk sida företagna ändringarna i den. Y. W. Euhakkas statsrättsliga doktorsavhandling “Suomalais-venäläisen valtioyhdistyksen viimeiset vaiheet ja purkautuminen ” (Den finsk-ryska statsföreningens sista skeden och upplösning; 1919; XI + 252 s.; 8:0) har drag av politisk historia, rättshistoria, folkrätt och även av ‘försenad’ rättskampslitteratur. Författaren medgav i förordet, att han närmast ville inleda debatten om Finlands 151 150 Recension i l.M 1912. s. 204-219 (K. |. Snihlberg). 151 Omden tinsk-rvsk.i rättskämpen, se Klavti, s. 221 11. oclt Björne, Rättsk.impern.i, s. 183-186. Recension (opponentens iitlät.inde) i l.M 1920, s. 22-27 (R. Hricli).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=