263 proscssioikcus, että asianosaisena oikeudenkäynnissä voi olla vain se, joka vaatii oikcusnirvaa omalle yksiryisoikeudellisclle intressilleen? " (Om partsbgreppet i finsk civilprocessrätt. I. Förutsätter Finlands civilprocess, att part i rättegång kan vara endast den, som kräver rättsskydd för eget privaträttsligt intresse?; 1923; 16 + 144 s.; 8:o), där underrubriken på 1700-talsmaner sväller ut till en lång tes och där titelns längd står i omvänt förhållande till avhandlingens."' Även Brynolf Honkasalo och Fapio Tarjanne började sin akademiska karriär med civilprocessrättsliga doktorsavhandlingar, Honkasalo med “Vahvistuskanneoikeudesta sekä sen edellytyksistä Stiomen oikeuden mtikaan. I. Aineelliset edellytykset ” (Rätten till fastställelsetalan och dess förutsättningar enligt finsk rätt. 1. Materiella förutsättningar; 1928; XXVII + 176 s.; 8:o),'^" och Tarjanne med “Asianosaisseuraanto Suomen siviiliprosessissa” (Partssuccessionen i finsk civilprocess; 1929; XIX + 242 s.; 8:o). Tauno Tirkkonen, som disputerade med den digra avhandlingen “Oikeusvoimasta. Sen Itionne ja subjektiivinen ulottuvuus Suomen siviiliprosessioikeudessa” (Om rättskraften. Dess natur och subjektiva omfång i finsk civilprocessrätt; 1933; XXXIV + 520 s.; 8:o), förblev däremot ämnet trogen. Detsamma kan sägas omJouko Halila, senare professor i processrätt, som disputerade med avhandlingen “Tunnustamisesta. Siviiliprosessuaalinen tutkimus” (Om erkännande. En civilprocessuell undersökning; 1950; XXX IX + 327 s.; 8:o).'‘'^ Bertil Sjöströms monografi “Omformell processledning vid underrätt i vanliga tvistemål enligt finsk rätt ” (1925; XVI + 167 s.; 8:o) kan ses som en fortsättning till Otto Hj. Granfelts bok omden materiella processledningen (1908; Efter doktorsavhandlingen skrev Tirkkonen monografierna “dliomionpurku. Prosessioikeudellinen tutkimus’’ (Äterbrytande av dom. En processrättslig undersökning; 1937; XXXI + 352 s. inkl. tysk sammanfattn.; 8:o), tydligen ett specimen för adjunkturen i process- och straffrätt,"*’ samt “Välimiesmenettely. Prosessioikeudellinen tutkimus” (Skiljemannaförfarandet. En processrättslig undersökning; 1943; XXXIX + 320 s. inkl. bil.; 8:o), enligt förordet en Vetenskaplig allmän översikt för praktiskt bruk’. del 111, s. 195). l-Ö 1-4' 3S-44 (O. Hj. Ciranfdt). 141 Recension (opponentens ntlätanJe) i Jl 1 n)24, 142 Positiv recension (opponentens utlåtande) i |P I l‘)28, s. 346-353 (O. Hj. Ciranfelt). 14.5 Positiv recension (opponentens utlåtande) i IH P 1624, s. 166-204 (O. Hj. Hranfelt). 144 Recension (opponentens utlåtande) i l.M 1651, s. 152-165 (launo Pirkkonen). 145 Recension i Jl-’l 1625, s. 464-467 (Harald Bäckström). 146 Recensioner i jP l 1638, s. 120-122 (positis’; O. Hj. Gran(elt), LM 1638, s. 281-285 (mera kritisk; Brvnoll Honkasalo) ocli Sv| 1 1638, s. 217-216 (Birger WedBerg). 147 Positiva recensioner i IF l 1644, s. 120-12.5 (O. Hj. Granfelt) ocli SvJ P 1644, s. 6.5.5-6.55 (Bo Palmgren); delvis kritisk i LM 1644, s. 421-42.5 (Brsnolf Honkasalo).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=