255 Lcgotörhållandena hade redan i auronomitidens slut behandlats av Edvard Hälhors i “Lega av jord på landet enligt gällande finsk rätt” (1917; 329 s.; 8:o). Ilmari Melanders “Asutusmaan pakkolunasttiksen yleiset pertisteet vuoden 1936 asLituslain ja maanhankintalain mukaan. I” (De allmänna grunderna lör expropriation av kolonisationsjord enligt 1936 års kolonisationslag och jordanskallningslagen, 1; 1950; 247 s.; 8:o) behandlade både kolonisationslagstiltningen under normala lörhållanden och den interimistiska jordanskallningslagen, som antagits elter kriget lör den från de avträdda områdena evakuerade belolkningens och Ironrveteranernas bosättningsbehov."” Enligt lörordet hade den sociala kolonisationslagstiltningen kraltigt ingripit på den jordägande klassens rättigheter och därlör lörståeligt nog väckt motstånd. På grund av verksamhetens stora beryxielse lör hela lolket, i synnerhet då det gällde ‘nivelleringen av livsbetingelserna och lörstärkandet av den inre endräkten’, kunde man dock inte förneka dess berättigande. 103 Julian Serlachius’ i ly ra hälten utgivna “Kommentar till lagen omvattenrätten” (1913-1914; llll] + 144, 105, 190 och III] + 83 s.; 8:o) behandlade de år 1902 promulgerade lagar, som upphävt bl.a. byggningabalkens 20 kap. och senare lagstiltning på området."’^ I det lörsta hältets förord nämndes det olta Iramhållna behovet av en hjälpreda lör domare och andra behöriga. Då Serlachius deltagit i utarbetandet av vattenlagen, “har jag lörty ansett mig böra elter lörmåga tillgodose antydda behol genom utgifvande al en kommentar till nämnda lag”. Framställningen är en paragrafkommentar, i vilken lagtexten ingår. 6. 5. 5. Arbetsrätt Morings monografi “Arbetsgivares och lartygsreda res ansvarighet lör kroppsskada, somdrabbar arbetare och sjöman, enligt finsk rätt” (1914; [II] + 158 s.; 8:o) är ett exempel på den tidigaste arbetsrätten, som Irämst var en ‘arbetarskyddsrätt’. Erots arbetslagstiltningen i Finland på 1920-talet var läget på arbetsmarknaden spänt, och de borgerligas lörståelse lör arbetstagarnas krav och i synnerhet för lackföreningarna ringa. Toivo Mikael Kivimäkis monografi “ Fyölakko yksityisoiketidellisilta vaikutuksiltaan” (Strejkens privaträttsliga löljder; 1927; XXI + 203 s.; 8:o) var ert lörsök att kraftigt inskränka arbetstagarnas rätt till kampåtgärder. Kivimäki lörlaktade nämligen en långtgående skadeståndsskyldighet lör strejkens ekonomiska löljder även lör den enskilde arbetstagaren. ]0(> 103 Kritisk recension i l.M 1918, s. 93-100 (Kyösti Haataj.t). 104 Positiv recension i l.M 1931, s. 166-171 (Väinö V. Seppälä). 103 Recensionsiippsats "1 trät;an om äganderätten till strömlaH’ i IP 1 1916, s. .304-321 (R. A. Wrede). 106 Kivimiiki, lyölakko, s. 169.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=