254 bortlämnats, men att denna lag byggde på kolonisationslagen av år 1936. Författarens framställning “Maa- ja vesioikeus sekä metsä- ja maatalouslainsäädäntö” (1945; 274 s.; 8:o; svensk översättn.: “Jord- och vattenrätten samt skogsoch lantbrukslagstiftningen”; 1947) var enligt förordet en kortfattad lärobok för olika Litbildningsanstalter samt en handbok för praktiker och även för myndigheterna.'’ Den omfattande boken “Maanjaot ja talojärjestelmä” (Jordaskiften och husordning; 1949; XVI + 864 s. inkl. reg.; 8:o) var enligt förordet både en vetenskaplig framställning, en lärobok och en handbok och avsedd för ‘forskare, studerande, domare, lantmätare, forstmästare, lantbrukets yrkesmän och jordÄndamålet hade inverkat på bokens omfång, bl.a. därför att Haataja ’ 100 aga re . tagit med talrika rättsfallsreferat. Arbetet byggde till en betydande del på första delen iw författarens ‘Jordrätt’ (1936). Haataja skrev även ett par arbeten, som behandlade jordlegorätten börjande med den teoretiskt betonade doktorsavhandlintren “Vuokran käsite. Yksirväs- O maan vuokrasta maalla voimassa olevan Suomen lainsäädännön mukaan. Vuokralakitutkimuksia I” (Legobegreppet. Om lega av privat jord å landet enligt gällande finsk lagstiftning. Avhandlingar om legolagen 1; 1921; 267 s.; 8:o). Litteraturförteckningen (s. 255-265) är ovanligt omfattande och innehåller vid sidan av den tyska i stort sett hela den i någon mån relevanta nordiska litteraturen, t.o.m. en raritet som Daniel Solanders dissertationsserie “Strödda besvarade lagfrågor” (1774-1783; se del I, s. 104-110). I bokens inledande kapitel tog Haataja ställning till både den juridiska metoden och lagtolkningsläran (se 111 1.1.6. och 1.4.). Haatajas “Suomen maanvuokraoikeus” (Finlands jordlegorätt; 1934; XI + 228 s.; 8:o) är en allmän översikt."’’ 1 samlingen “Maa- ja vesioikeudellisia tutkielmia” (Jord- och vattenrättsliga uppsatser; 1943; 257 s.; 8:o) behandlade den längsta uppsatsen (s. 7-1 13) den rättsliga naturen av städernas donationsjord och byggde på ett utlåtande av Haataja i en ägor\äst mellan Tammerfors stad och ett företag. Författarens monografi “Lainsäädäntö ruotusopimuspitäjien isojaoista” (Lagstiftningen om indelningsavtalssocknarnas storskiften; 1928; 167 + [5] s.; tyskt titelbl. och innehållsfört.; 4:o) behandlar de på indelningsverket beroende fastighetsrättsliga problemen i vissa östfmska gränssocknar. 101 99 Recensioner i JF'I 194S, s. 1 1"^ (Erik af Hällström) och L.M 194S, s. S47 ). ( T. M. Kivimäki), av den svenska översättningen i JF I' 1947, s. 170 (Erik af Hällström) och Eflc 19-48, s. 28S f. (Rolf l.ochen). 100 Positiva recensioner i JE l 1949, s. 255 f. (Erik af Hällström), L.\l 1949, s. 699-702 (\ainö Ahla) och 141. 19S0, s. 126-1,40 (fl.; Bruno A. Salmiala). 101 Kritisk recension (opponentens utlätande) i JE l 1922, s. SS-61 (Wilhelm tdts clenius), replik av Haataja s. 61 -68. 102 Positiv recension i |E E 19,4S, s. 206 f. (I?.agnar Hemmer).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=