253 Beckman var periodens ende sjörättslärde i Finland, och han doktorerade år 1936 med törsta delen av avhandlingen “Omtartygsbetalhavarens rättsliga ställning, I-II” (1936-1945; s. 1-270 inkl. reg. och s. 275-398; 8:o).‘’^ 6.5.4. Jord- och vattenrätt Klas Anders Morings i tre hätten utkomna “Finlands skittesrätt” 1922-1927; XII + VIII + XXIV+ 1017 s.; 8:o) törblev törtattarens sista arbete.’" Moring törklarade i törordet till det tredje hättet, art även detta varit nästan trycktärdigt sommaren 1924, då han insjuknat, och att arbetet på hättet nu slutförts av justitiesekreteraren Wäinö Kannel. Enligt törordet i det första häftet behandlade arbetet trämst de egentliga skittestörrättningarna enligt 1916 års skiftestörtarrningar. Redogörelsen tör lantmäteriverket inskränkte sig till ett reterar av lagstadgandena, och t.ex. skitte av väg behandlades inte alls. Det törsta häftet består av huvudkapitlen “I. Skiheslagstittningens historia” (s. 1-19), “II. Myndigheter och förrättningsmän” (s. 20-87), “III. Skittestörrättningarnas begrepp” (s. 88-99) och “IV. Materiella bestämmelser om skitte av jord och ägobyte” (s. 100-386), det andra häftet av “V. Förtärandet vid skiftes- och ägobytesförrättningar” (s. 387-710) och det tredje hättet “VI. Särskilda lantmäteriförrättningar” (s. 711850), “VII. Kostnaderna för lantmäteritörrättningar” (s. 851-890), “VIII. Rättsmedel” (s. 891-973), och “IX. Jordregistret” (s. 974-1017). Ett annat svenskspråkigt arbete på jordrättens område är Wilhelm Chydenius’ “Studier i finsk jordlegorätt” (JFT 1912-1913, även särtr. 1913; [I] + 114+ 15 s.), sombehandlade rätten enligt jordlegolagen av år 1902 och törordningen 12.3.1909. Den ytterst produktive Kyösti Haataja blev periodens obestridde auktoritet på detta område. Haatajas huvudarbete är en tvådelad Iramställning av jordrätten. Den lörsta delen “Maaoikeus I” (Jordrätt I; 1936; XI + 370 s. inkl. reg.; 8;o) framställer huvudsakligen ‘Skiften av jord och andra i 1916 års förordning om skiftesväsendet nämnda lantmäteriförrättningar’ (s. 39-291). ’ Irots att den omfattande andra delen “Maaoikeus II. Asutuslainsäädäntö” (Jordrätt II. Kolonisationslagstiftningen; XII + 596 s. inkl. reg.; 8:o) kom ut år 1940, behandlade den inte den nya kolonisationslagstiftning, som snabbt kommit till stånd efter landavträdelserna i Moskvafreden.Haataja nämnde i förordet, att manuskriptet hade varit färdigt redan i slutet av år 1939 och att 1940 års lagstiftning helt 95 Recension .iv del I (opponentens ntliit.indel i 1 1936, s. .^31-,542 (Lauri t.ederberg), 1 113 1936, s. 506510 (I’er Hasselrot) och Svf 1 1937, s. 51-i t. (Hrik Hagbergh), av del II i IFl 1946, s. 146 I. (Herb. Andersson) och Sv| 1 1946, s. 550 1. (H. Hagbergh). 96 Helvis kritisk recension i |H H 1928, s. 248-259 (Hdvard Hälllors). 97 Recension i JH I 19.17, s. 213 (Hrik al Hällström). 98 Recension (11.) i jb 1 1940, s. .118-320 (Kurt Kaira).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=