7 re produktion, samt Erik Neslands rättshistoriska doktorsavhandling “Norsk rcttskildekere 1884-1939. Rettssyn hos Platou, Hagerup, Stang, Knoph, Astrup Hoel og Castberg” (2006). Ett annat nyligen utkommet omhittande arbete är Max Lyles’ vid Stockholms universitet försvarade doktorsavhandling “ACall for Scientific Purity: Axel Hägerströms Critique ot Legal Science” (2006). Av något äldre arbeten kan nämnas jorgen Dalberg-Larsens “Retsvidenskaben som samlundsvidenskab” (1977) och Jes Bjarups “Skandinavischer Realismus. Hägerström, Lundstedt, Olivecrona, Ross ” (1978). Ett viktigt, men tyvärr fmskspråkigt arbete är Markku Helins digra doktorsavhandling “Lainoppi ja metafysiikka” (Eaghirenhet och metafysik; 1988), som behandlar den skandinaviska realismens inflytande på den finska civilrättsforskningen 1920-1960. I övrigt består forskningslitteraturen främst av olika arbeten och artiklar om betydelse; av dessa kan man framhålla Sverre Blandhols utmärkta monografi “juridisk ideologi. Alf Ross” kritik av naturretten” (1999). Såsom Blandhol själv har framhållit, har kritiken av Ross t.o.m. i för hög grad dominerat den rättsteoretiska forskningslitteraturen, som blivit fången i objektets frågeställningar.^ Den svenske skatterättslärde Karl Gustaf Armand Sandström hänvisade år 1943 till Winroths uttalande om det juridiska författarskapet som en skrift i sanden: inom skatterättsvetenskapen, men även inom juridiken i allmänhet “förbleknar, försvinner och glömmes med en förfärande snabbhet vad tidigare generationer skapat och skrivit ” (se nedan II 5.1 1.). Påståendet är onekligen riktigt, då det gäller rättsdogmatiken under perioden 191 1-1950; denna har nuförtiden i allmänhet endast rättshistoriskt intresse. Även de olika rättsvetenskapliga riktningarna under förra delen av 1900-talet har förvandlats till historia, och detta gäller även den skandinaviska realismen. ’ Den rättsteoretiska och -filosoPiska litteraturen har dock en aktualitet som utgångspunkt för dagens debatter, och i synnerhet i norska doktorsavhandlingar behandlar man ofta denna litteratur, trots att forskningsintresset är snarare rättsteoretiskt än rättshistoriskt. Av dessa arbeten med betydelse även för rättshistorisk forskning kan framhållas Morten Kinanders “The view fromwithin. An analysis and critique of legal realism and descriptive jurisprudence ” (2004). Även Blandhols doktorsavhandling “Nordisk rettspragmatisme” (2005), somvisserligen främst behandlar Savignys, 0rsteds och Schweigaards vetenskaps- och metodsyn, är vid sidan av en hisrorisk framställning samtidigt en plädering för rättspragmatismens användbarhet i nutida rättsvetenskap."’ En viktig del av forskningslitteraturen rörande perioden 1911-1950 består liksomlitteraturen omäldre tider av kortare artiklar i nationalbiografier samt av Alf Ross” 8 lihituihoL s. 4; sc även IXilberg^-Liirsfii, Rctsfilosot'i, s. 1 I 1 t. 9 Mii/h/lscn, 1 rtt. 2009, s. 49. 10 .Sc BLuuIhoL Rctt,spr.igmati.snic, .s. 74: BLutilhoL 1 2004, .s. 36S H.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=