247 6.4.2.4. Immateriell förmögenhetsrätt Kivimäkis systematiska översikt “Tekijänoikeus. Tutkimus kirjailijan, taiteilijan ja tiedemiehen oikeudesta teokseensa” (Upphovsmannarätt. En undersökning om författarens, konstnärens och vetenskapsmannens rätt till sitt verk; 1948; 410 s. inkl. reg.; 8;o) var den enda framställningen av detta rättsområde.^’' Även patenträtten ingick i den knophska ‘åndsretten’, den immateriella förmögenhetsrätten i vidsträckt bemärkelse. Berndt Godenhielm, som disputerade med avhandlingen “Patentskyddets omfång på basen av patentanspråkets funktionella innehåll” (1950; 282 s.; 8:o), hörde som nämnt till de unga Finlandssvenska författare, som efter andra världskriget närmade sig den nordiska doktrinen. " Godenhielm nämnde i förordet till avhandlingen, att han undersökt, hur långt patentskyddet sträckte sig “i förhållande till konkurrerande tekniska realiteter”, och att han därför även ville redogöra för “patenträttens teleologiska bakgrund med avseende å de socialpolitiska och nationalekonomiska faktorer, som inverkat på patentinstitutets uppkomst”. Rätten till firma och varumärke har en ännu starkare anknytning till handelsrätten än patenträtten, men även dessa rättigheter räknades allmänt till den immateriella förmögenhetsrätten. Paavo Ant-Wuorinen disputerade år 1933 med en traditonell avhandling “Toiminimi Suomen oikeuden mukaan. I. Ibiminimen käsite, muodostaminen ja luovutus sekä subjektiivinen toiminimioikeus” (Firma enligt finsk rätt. I. Firmans begrepp, bildande och överlåtande samt subjektiv firmarätt; XVIII + 294 s.; 8:o), i vilken de första kapitlen behandlade ‘namnets rättsliga natur och konstruerandet av namnrätten’ (s. 13-50) samt ‘firmans begrepp’ (s. 51-66). Erik Finnilä försvarade år 1935 doktorsavhandlingen “Bidrag till läran om fritt eller allmänt märke” (234 s.; 8.o). ' 6.4.3. Familjerätten Också på familjerättens område förnvades rätten år 1929 genomantagandet av den på de nordiska lagarna byggande äktenskapslagen, som trädde i kraft 1.1. 1930. Chydenius’ “Lärobok i finsk äktenskapsrätt” (1915; [III] + 306 + Xs.; 8:o), som behandlade rättsläget enligt giftermålsbalken i 1734 års lag och senare ändring- -224 Heinonen) ocli 141, 14S(), s. 37-42 (tl.; positiv; 4’. j. 1 l.ikii- 69 Recensioner i LM 1949, s linen). 70 Positiva recensioner (Pi.; opponentens iitl.uande) i IL L 1930, s. 72-82 (1. M. Kiviniäki), .Svj I 1931, 129-1.^1 (.Sture Heiding) och Ldlv 1931 B, s. 70-7,^ (|iiliiis Moller). 1 Kritisk recension (opponentens iitlatande) i |H I 1933, s. 419-442 (Lauri tiederherg). *)■>*)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=