245 på att åstadkomma en lämplig lagtolkningslära låg “i en överdriven förkärlek för teorier och åsikter, som utvecklats i kontinental, särskilt tysk jurisprudens. Och dock hade kännedom om nordisk litteratur här varit mera på sin plats och ägnad att utesluta en mängd på teoretisk väg svårlösta spörsmål.”^^’ Det genomgående draget i boken är en diskussion med nordiska författare. Den omfattande litteraturförteckningen är också mycket nordisk och innehåller även rariteter som Astriip Hoels hela produktion på 1920-talet och Gustav Hebers “Rettsreglernes kilder og fundamenter ” (ovan 4.3.). Utomnordisk doktrin representeras av ett trettiotal tysk- och tre franskspråkiga arbeten; bland dessa märks Astriip Hoels auktoritet von Kries samt A. Baumgartens i Bern år 1939 publicerade “Grundziige der juristischen Methodenlehre”, som Ek ofta citerar i det inledande metodkapitlet. Alarik Hemberg gav på eget förlag ut ett par obligationsrättsliga föreläsningsserier “Gäldförhållandet. Allmänna läror” (1934; 365 s. inkl. reg.; 8:o) och “Om urkunders kraftlösförklaring” (1935; 1 16 s.; 8:o). I förordet till det förstnämnda arbetet noterade författaren den nordiska doktrinen genom påpekandet, att “själva rättighetsbegreppet, grundvalen för det juridiska tänkandet, alltjämt står under debatt i facklitteraturen”. Hemberg sade sig såtillvida ha “skattat åt den modernistiska riktning, som i rättigheten ser enbart ett funktions- eller skyddsbegrepp, att denna sida av gäldförhållandet fått sig särskild plats anvisad uti bokens sista avdelning”. Av finskspråkiga avtalsrättsliga monografier kan nämnas Raninens lilla framställning “Vahvistuskirje sopimuksen tekemisessä” (Konfirmationsbrev vid ingående av avtal; 1937; XVIII + 140 s. inkl. tysk sammanfattn.; 8:o).‘’'’ Väinö Vihmagav år 1950 ur en monografi “Sopimussakko” (Avtalsvite; 281 s. inkl. reg.; 8:o).‘’' Kaarlo Ignatius’ “Vakuutussopimuslaki” (Försäkringsavtalslagen; 1933; XX + 348 s. inkl. reg., 8:o) är en utförlig paragrafkommentar till den samnordiska, i Finland först 12.5.1933 antagna lagen. Väinö Vihmas bok “Palovakuutus. Vakuutusoikeudellinen tutkimus” (Brandförsäkring. En försäkringsrättslig undersökning; 1948; 451 s. inkl. reg.; 8:o) hade enligt förordet tre syften. Dels var boken en systematisk vetenskaplig framställning, som behandlade även till för59 s. 31 1. Positiv recension (opponentens utlataiule) i JF T 1944, s. 129-137 (Hrik af Hällström); kritisk recensionsiippsats "Reella överväganden 1-11" i Dl. 1944, s. 191-196 och 320-329 (B. t'.. C'.arlson), kritiska recensioner i Svj 1 1944, s. 935 t. (Hjalmar Karlgren) och LdR 1944 B, s. 130 1. (Henry LIssing). 60 Kritisk recension i IFl 1938, s. 136-139 (Hrik at Hällström); positiv’ i HM 1938, s. 276-281 (Y. I. 1 lakulinen). 61 Recension i l.M 1951, s. 510-513 (1. M. Kivimäki).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=