244 En betydande del av de avtalsrättsliga avhandlingarna är svenskspråkiga. Erik at Hällströms doktorsavhandling “Omvillfarelse såsom divergens mellan vilja och förklaring vid rättshandlingar på förmögenhetsrättens område” (1931; 291 s.; 8.o) är som nämnt det första exemplet på författarens nordiska inriktning.^*’ Man hittar metodologiska avsnitt först i af Hällströms senare produktion, men redan i doktorsavhandlingens förord ställde han mot varandra den nordiska doktrinen och “vår generations juridiska tänkande” i Einland, vilket “rört sig i den tyska pandekträttens invanda fåror”, af Hällström behandlade senare i sin lilla monografi de i lag ännu ej reglerade nya rättsinstituten “Ägareförbehåll. Avbetalningsköp. Säkerhetsköp” (1939; 160 s.), och han fann det därför behövligt att ta ställning till den juridiska metoden (se III 1.1.3.) och rättskälleläran (III 1.3.). Den i bokhandeln inte tillgängliga skriften var avsedd art utgöra den första delen av ett större arbete, men då författaren till följd av kriget och militärtjänsten var förhindrad att fullfölja planen, utkom boken i oförändrat skick ånyo år 1942 med titeln “Verkan av ägareförbehåll på rättsförhållandet mellan säljaren och köparen”.^' Gunnar Palmgren disputerade med avhandlingen “Om påföljderna av säljarens mora” (1936; 271 s.; 8:o).'"'* Eörfattaren började sin framställning med att definiera begreppet ‘köp’. Arbetet saknar helt, liksom Palmgrens övriga arbeten, ställningstaganden till teoretiska och metodologiska frågor. Ert annat för författaren typiskt drag är det nära förhållandet till angloamerikansk doktrin. Litteraturförteckningen i slutet av boken innehåller talrika arbeten omengelsk, skotsk, amerikansk och t.o.m. indisk rätt; även den franska doktrinen representeras av flera verk. Den nästan helt glömde Carl Harryson Eks enda arbete är doktorsavhandlingen “Bidrag till läran om utomobligatoriskt skadeståndsansvar vid rättsenlig farlig verksamhet enligt Finlands gällande civilrätt” (1943; XV + 370 + s. XVIIXXXVIII; 8:o), som innehåller en av periodens mera intressanta framställningar av den juridiska metoden, rättskälle- och lagtolkningsläran i finländsk doktrin (s. 1-45; se 111 1.1.3., 1.3. och 1.4.). Medan övriga finlandssvenska författare. Eks lärare af Hällströmoch senare Titxell, främst i gärning gav uttryck för sin nordiska inställning, kom Ek också med ett programuttalande. Han konstaterade bl.a., att orsaken till att man i finländsk doktrin “slösat stora ansträngningar” C* C* 56 Positiv recension i JF P 1931, s. 394-404 (Ilmari Tawaststjerna), delvis kritisk i SvI F 1931 (Harrv Ciiildberg). 57 Se iifHällsrrö»!, \'erkan, törord. Positiva recensioner i IFP 1942, s. 363-365 (tiiinnar Palmgren), Sv) 1 1942, s. 615 1. (Folke Schmidt) och L'lTt 1942 B, s. 283 k (Henry Ussing); kritisk i FM 1943, s. 415—»20 (Y. F Hakiilinen). 58 Positiva recensioner (opponentens iitlatande) i JF F 1937, s. 189-202, och FlTF 193"^, s. 2,54-240 (hada Fauri Cederberg), kritisk recension i SyFl 19.57, s. 307-309 (Hjalmar Karlgren).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=