243 avsnitt, utan i likhet med t.ex. Montgomery och Ekström behandlade han utländsk rätt och doktrin parallellt genom hela texten. Hakulinen införde i praktiken det nya rättsinstitutet i finsk rätt.^'’ - Hakulinens framställning av den nya skuldebrevslagen, “Velkakirjalaki siihen hitt\^ine lakeineen” (Skuldebrevslagen och därmed förknippade lagar; 1947; 292 s. inkl. reg.; 8:o) är en typisk exegetisk kommentar, i vilken själva lagtexten ingår.^' Aarne Rekolas omfattande monografi “Saamisoikeuden vanhentuminen Siiomen lain mtikaan, 1-11” (Fordringspreskription enligt finsk lag; 1938; XXXVl + s. 1-222 och XLVI + s. 223-467; 8:o), vars första del utgjorde författarens doktorsavhandling, inleds med ett dryftande av rättighetsbegreppet. Rekola nämnde, att man i doktrinen hade förnekat rättigheternas existens. Kelsen hade sett rättigheterna som en formav den objektiva rätten, och även bl.a. Lundstedt och Hägerström hade kommit till samma slutresultat med olika motiveringar. Rekola behandlade dock mera utförligt med hänvisning till bl.a. Karl Larenz och Philipp Heck den nationalsocialistiska uppfattningen, enligt vilken förmågan att vara ett rättssubjekt förutsatte medlemskap i folket.^’ Rekola ville själv inte avstå från rättighetsbegreppet, även om rättigheternas innehåll hela tiden förändrades. Ett förkastande av rättighetsbegreppet skulle kräva ett helt nytt rättsteoretiskt system, somändå inte skulle kunna klara sig utan liknande abstrakta begrepp. Även de som förnekade rättighetsbegreppet, bl.a. Lundstedt, l.arenz och Koellreutter, medgav, att man kunde använda det i vetenskaplig forskning, bara man behandlade det som en reflex av den offentliga rätten eller enbart som ett konkret berättigande.^' Kivimäki doktorerade år 1924 med den skadeståndsrättsliga avhandlingen “Asianajajan siviilioikeudellinen vastuu” (Advokatens civilrättsliga ansvar; XXXI + 286 s.; 8:o)."* Arvo Sipiläs doktorsavhandling “Deliktiperusteisen vahingonvastLiLin teoreettinen rakenne Suomen varallisuusoikeutta silmälläpitäen” (Det deliktuella skadeansvarets teoretiska struktur med beaktande av fmsk förmögenhetsrätt; 1936; XXVI + 376 s. inkl. tysk sammanfattn.; 8:o) är återigen ett helt av den tyska doktrinen dominerar arbete. Aven den omfattande framställningen av rätrsstridighetsläran (s. 185-324) är ett referat och en analys av tyska författare, medan den nordiska diskussionen avfardas på ett par sidor.^^ so Kliiiiii, s. 248. 51 I\).sitiv;i rcccn.sioiKT i JF F 1948, .s. 127-129 (Erik al Häll.ström) ikIi DI. 1948, ,s. .SS-.V) (t'i.; T. M. Kiviniäki); dcIvLs kriti.sk i l.M 1949, s. 224-233 (Aarne Rekola). 52 RchoLi, s. 2 1. och s. 4 not 12. Positiva recensioner av båda delarna i |F 1 19,S9, striini) och l.M 1940, s. 134-1S7 (Y. ). Hakiilinen). 53 RctcoLi, s. 4 och s. 4 not 1 S. 54 Positiv recension (opponentens utlåtande) i 141, 1924, s. .sSS-36S (W'ilhelni Ohvdenius). 55 .Se SipiLi, s. .SK) 11. Mvcket kritisk recension i JF I 1 9.S7, s. ,S.S1-.S.S7 (B. C). Oarlson); kritisk (opponentens utlåtande) i FM 19.S8, s. S7-83 (Fd. Kaila). SS4-SS8 (Erik af Häll-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=