242 Lars Erik Taxells monograPi “Panträtt i skuldebrev” (1949; XXI + 288 s.; 8.o) var enligt förordet ursprungligen ett specimen, som senare kompletteratsd'' Framställningen, som enligt Taxell var behövlig redan till löljd av den nya lagen omskuldebrev, behandlade även den allmänna panträtten på grund av det nära sambandet mellan panträtt i skuldebrev och annan panträtt. Litteraturförteckningen är nästan helt nordisk med endast enstaka Iranska och tyska arbeten. Även metoduttalandena visar författarens anslutning till den äldre realismen (se III 1.1.3.). 6.4.2.3. Obligationsrätten Avtalsrätten undergick betydande förändringar i Finland, då man med en viss fördröjning antog den samnordiska avtalslagen (1929) och skuldebrevslagen (1947). Trots de redan på många punkter obsoleta stadgandena i handelsbalken i 1734 års lag antogs aldrig den nordiska köplagen i Finland, varför avtalsrättens un'eckling i hög grad var beroende av rättspraxis och doktrinen. Den år 1851 födde Wredes sista mera omfattande arbete är kommentaren “Lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område av den 13 juni 1929 jämte i samband därmed utfärdade lagar med förklaringar” (1931; 167 s. inkl. reg.; 8:o), somföljande år komut i finsk översättning (2. uppl. 1947). Enligt förordet var boken “en biprodukt av dess författares deltagande i ett större i IVskland utkommande verk över de nuvarande staternas civilrätt”. Den lilla boken, somvar avsedd för praktiskt bruk, byggde enligt Wrede på lagberedningens motiv samt Alméns och Eklunds kommentar till avtalslagen (ovan 5.4.2.1.; se även III 2.1.2.).•4' Antero Oskari Arho disputerade år 1912 med avhandlingen “Haltijavelkakirjasta” (Ominnehavareskuldebrevet; 1912; 288 s.; 8:o), men han blev doktor först fyra år senare, tydligen på grund av kritik rörande språket i avhandlingen. Hakulinen har vid sidan av Ekströmbetecknats somden främste representanten för den tyska inriktningen inomavtalsrätten.^’ Hakulinens doktorsavhandling “Perusteettoman edun palautus” (Återbäring av obehörig vinst; 1931; XXXV + 363 s. inkl. reg.; 8:o) inleds med ert av^snitt om romersk rätt (s. 1-25), medan den övriga framställningen behandlar ‘finsk rätt med en blick på de nutida folkens rätt i allmänhet’. Hakulinen nöjde sig inte med ett särskilt rättsjämförande 46 Positiv recension i IFP 19S0, s. 303-30S (Erik at Hällström), tämligen kritisk i SvJ E 1949, s. 673-67S (Hjalmar Karlgren). 47 Recensioner i JF E 1932, s. 121-124 (Erik at Hällström) och SvI’E 1932, s. 428-432 (t). Cl. Rjörling). 48 Se Klingas, s. 419. Mycket kritisk recension (opponentens utlåtande) i |E1 191,F s. 68-77 (Wilhelm tlhvdenius). replik av Arho, s. 7"'-ö3. 49 Klingas, s. 223 (Juha Pöyhönen).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=