24 1 skifte av jord. En rättsvetenskaplig undersökning; 130 s.; 4:o), som komut i serien ‘Föreningens för Lantmäterivetenskaperna Publikationer'. Av övriga sakrättsliga framställningar kan nämnas F^ernbergs “Lagfartsreformen” (1932; 126 s. inkl. bihang + lagfartsregisterkort; 8:o), som enligt förordet byggde på en höstterminen 1931 hållen föreläsningsserie i fakulteten och behandlade en del av de år 1930 antagna nya lagarna, som bl.a. upphävde den i Finland ännu kvarlevande bördsrätten. Kritiken av “Yleissiviilioikeus’’ (se ovan) avskräckte inte författaren från att följande år ge ut en finskspråkig bearbetning av lagfartslagskommentaren. Walter Armas Palme skrev om samma ämne en närmast till processrätten hörande monografi “Omförfarandet vid lagfart enligt gällande rätt i Finland” (1939; VIII + 105 s.; 8:o). Faik af F^ällströms “Formkravet vid fastighetsöverlåtelse” (JFT 1932; även särtr.; [11] + 179 s.) var en framställning, som ‘förvandlades till makulatur' genom en följande år antagen lagändring, som skärpte formkraven. Y. J. Fdakulinens monografi “Kiinteisrön luovutuksen muodosta sekä julkisen kaupanvahvisrajan asemasta ja tehtävistä” (Om formen för fastighetsöverlåtelse samt det offentliga köpvittnets ställning och uppgifter; 1935; XII + 1 12 s. inkl. bilagor och tysk sammanfattn.; 2. uppl. 1949) behandlar de nya formkraven, som man införde år 1933 för att förhindra skenöverlåtelser under depressionen.^' Simo Zittings doktorsavhandling “Omistajanvaihdoksesta silmällä pitäen erityisesti lainhuudatuksen vaikutuksia” (Omäganderättens övergång i synnerhet med beaktande av lagfartens rättsverkningar; 1951; XXXV + 388 s. inkl. tysk sammanfattn.; 8:o), sombyggde på bl.a. Alf Ross', Osten Undéns och i sista hand Carl Forps tankar, visade, att man nu även i finskspråkig doktrin var beredd att överge de tyska auktoriteterna till förmån för de nordiska. Zitting själv motiverade denna kursändring med avhandlingens tema. I rysk lagstiftning hade man legaliserat den formalistiska konstruktionen om den hela, odelade äganderärrens övergång vid en bestämd tidpunkt, medan nordisk doktrin fått friare händer att tillfredsställa rättslivets behov. ‘Finsk rätt är nordisk rätt.' Detta gällde i synnerhet fastighetsrätten, där det höll på att uppstå ett modernt nordiskt inskrivningsväsen, som man troligen i huvudsak skulle komma att följa även i Finland.Då avhandlingen behandlade ett problem, som trots nyansskillnader hade förenat de äldre realisterna och Uppsalaskolan, behövde Zittinginte ta ställning till skolstriden, men redan av de första kapitlen om äganderättsbegreppet framgår, att hans sympatier låg på Uppsalaskolans sida (se III 2.2.). 43 43 Recensioner i Jt' I 1440, s. 310 t. (Erik af Hällström) och ,Sv| 1' 1440, s, 344 t. (A. t)-a), 44 Recension i JE 1 1437. s. 202-203 (Hrik af Hällström). 43 Zitting, s. XXXIl t. Recension med kritik av Zittings äganderättshegrepp (opponentens iitlätande) i l.M 1431, s. 743-81.) (Antti Hannikainen). Om Zittings avhandling, ,se //<■//«, s. .31 1 o. passim; - Pylkk/hicn, s. 132 tf.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=