240 Ilmari Casclius framhöll i förordet till sin doktorsavhandling “Omistajankiinnirv'kscstii Suomen oikcuden mukaan” (Omägarehypotek enligt finsk rätt; 1924; XXVIII + 251 s.; 8:o), att en juridisk undersöknings värde låg i dess förmåga art bidra till lösningen av praktiska problem. Enligt författaren var dock hans enda positiva resultat det klarlagda behovet av en snabb revision av hela lagstiftningen om ägarehypotek. Boken innehåller ett av tysk doktrin helt beroende kapitel omäganderätten (s. 27-50). I kapitlets långa litteraturnot lyser den nordiska litteraturen med sin så gott som fullständiga frånvaro; endast John Asks sakrärt (del III, s. 130) samt Henning Matzens och Niels Lassens nordiska sakrättsframställning (del III, s. 25) är medtagna (se även III 2.2.).’’ Även i Caselius’ monografi “Pantrioikeuden käsitteestä Suomen oikeuden mukaan” (Om panträttens begrepp enligt finsk rätt; 1925; 130 s.; 8:o) dominerar den tyska litteraturen. Caselius’ sakrättsliga monografi “Sopimukseen perustuvat irroittamisoikeudet. VarallisLiLisoikeudellinen tutkimus Suomen voimassaolevan oikeuden mukaan” (Avskiljningsrättigheter på grund av avtal. En förmögenhetsrättslig undersökning enligt Einlands gällande rätt; 1934; 432 s.; 8:o) om avskiljnings- eller utbrytningsrättigheterna’, ett av författaren på grundvalen av gällande finsk rätt utan utländska förebilder skapat nytt rättsinstitut,^" skiljer sig från hans tidigare produktion även därigenom, att den nordiska sakrättslitteraturen nu genomgående beaktas. Då Caselius fortfarande främst följde olika tyska teorier, är boken åter ett exempel på att den traditionella riktningen i Finland inte berodde på bristande litteraturinsikter (se även III 2.2.). Antti Hannikainens “Pidätysoikeuden rakenteesta silmälläpitäen Suomen voimassaolevaa oikeutta. Siviilioikeudellinen tutkimus” (Omretentionsrättens konstruktion med beaktande av gällande finsk rätt. En civilrättslig undersökning; 1948; XXIV + 362 s. inkl. tysk sammanfattn.; 8:o) är även ert exempel på det kvardröjande tyska inflytandet efter andra världskriget.” Hannikainens syn på äganderätten är traditionell (se III 2.2.). Veikko Noponens fasrighetsrättsliga doktorsavhandling “Oikeudesta ryhtyä liikennettä ja voimansiirtoa tarkoittaviin rakennustoimiin naapurin maalla” (Omrätten att vidta för samfärdsel och kraftöverföring avsedda byggnadsåtgärder å grannens grund; 1931; XVII + 271 s.; 8:o) behandlade även till jord- och vattenrätten hörande byggnadsrättsliga frågor.^" Författaren skrev även en liten monografi “Rasitteesta maanjaossa. Lainopillinen tutkimus” (Om servitut vid 39 Caselius, s. 27 not 1. Kritisk recension (opponentens utlåtande) i JFT 192S, deni Lis). 40 Se Haatajas mycket kritiska recension, l..\l 1937, s. 20. 41 Kritisk recension i [F I 19S0, s. 63-67 (L. F7 laxell): delvis kritisk (opponentens utlåtande) i l.M 1948. s. 477-483 (llmari Caselius). 42 Kritisk recension (opponentens utlåtande) i l.M 1931, s. 133-143 (Ilmari Ca.selius). 109-1 18 (Wilhelm Chv-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=