237 roende av rysk doktrin (Windscheid) och betecknade törktttaren som en utpräglad traditionalist av pandekträttslig skola. Till detta drag hörde också Ekströms förkärlek för det logiska elementet i rätten, som var långt viktigare än “betraktelser över rättsinstitutens reala uppgift”. Arbetet var enligt recensenten inte heller pedagogiskt lyckat, och Montgomerys framställning hade i betydligt högre grad haft “förmåga att väcka intresse för självständigt juridiskt tänkande och därvid giva ledning”.'" Trots Alexandersons berättigade kritik ersatte Ekströms framställning Montgomerys som lärobok vid den juridiska fakulteten, och delar av den ingick i kursfordringarna fram till år 1944." Alarik Hembergs “Yleissiviilioikeus Suomen lain mukaan” (Allmän civilrätt enligt finsk lag; 1927; XV + S16 s. inkl. reg.; 8:o) utkom på författarens eget förlag redan två år efter publiceringen av det sista häftet av Ekströms arbete. Hernbergs framställning består av en kort inledning (s. 1 f.) och nio avsnitt: 1. Rätten och dess källor (s. 3-43), 2. Rättssubjekt (s. 44-146), 3. Rättsfakta (s. 147-324), 4. Tidens inverkan på rätten (s.325-349), 5. Skadestånd (s. 350-375), 6. Rättsobjekt (s. 376-414), 7. Besittning (s. 415-422), 8. Rättstvång (s. 423-457) och 9. Rättsskydd (s. 458-491). Enligt förordet hade Hemberg skrivit boken för att ersätta Montgomerys och Ekströms pandekträttsligt influerade arbeten med en framställning, som mera beaktade den inhemska civilrättsliga lagstiftningens principer och dessas förhållande till den ‘romersk-germanska doktrinen'. Hemberg lyckades dock inte förverkliga denna avsikt, lika litet som han hade framgång med bokens andra syfte enligt förordet, nämligen att skriva en användbar finskspråkig lärobok. Den helt svenskspråkige Hemberg hade skridit till verket med hjälp av en finsk grammarik och en ordbok, samt anlitat sakkunnighjälp. Den talrika språkfel innehållande boken väckte anstöt på finskspråkigt håll, och Anton Kotonen, som även annars uppträdde som självutnämnd censor i finsk språkriktiget, skrev en förintande språklig kritik, som Hemberg besvarade.'" Hembergs bok fick aldrig någon vanlig recension, och den togs inte med i den juridiska fakultetens kursfordringar." Eoivo Mikael Kivimäkis “Siviilioiketiden yleiset opit pääpiirteittäin” (Grunddragen av civilrättens allmänna läror; XVII + 172 s. inkl. reg.; 3. uppl. 1946) komut år 1944. Framställningen var betydligt mera kortfattad än föregångarnas. 30 Alcxiiiulerfoii. |I-1 s. 176-1 S3. 1 3, ocli lutkintovaatiniiik.sct 1044,5. 17. 31 Sc Opinnot 1023, .^2 Polemiken melkin Kotonen oeli Hernhert;; l.M 102^^, .s, 284-203 (Koionen), l.M 1028, .s. 86-103 (Hernberg) ocli ,s. 103-1 13 (Kotonen). 33 ,Se t.ex. Opitinot U>32, 1 (> 0'.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=