234 Också i Finland började man ge ut festskrifter till framstående rättsvetenskapsmän, även omdessa skrifter var något sällsyntare än i Sverige. Här har inte noterats de mindre festskrifter, som består i ert enda specialnummer av JFT eller LM. Den första festskriften kom redan ut i autonomitidens slutskede, “Till professorn Robert Hermanson vid fyllda 70 år 2/2 1916 Professori Robert Hermansonille 70 vuotiaalle” (1916; 457 s.; portr.; 8:0).'’ 1 den tvåspråkiga publikationen, i vilken man visligen helt undvek till rättskämpen hörande frågor, var det enda utländska bidraget en artikel av Reuterskiöld, “Den svenska grundlagens förutsättningar” (s. 58-78). Språkfrågorna verkar ha inverkat även på festskrifternas innehåll. De av Juridiska föreningen i Finland utgivna skrifterna till Rabbe Axel Wrede (1921; [1] + 298 s.; 8:0),’" presidenten, jur. utr. dr Berndt Julius Grotenfelt (1929; [IV] +341 s.; 8:0) och Otto Hjalmar Granfelt (1934; [IV] + 422 s.; 8:0)’' består av två avdelningar. I den förra finns talrika bidrag av utländska författare, främst från alla de nordiska länderna, och i den senare, inhemska avdelningen är bidragen dels svensk-, dels finskspråkiga; samma disposition används i den t\'å-, dock i huvudsak finskspråkiga, av Kriminalistföreningen i Finland utgivna festskriften “Antti Tulenheimo 1879 4/12 1939” (1939; 249 s.; portr.; 8:0).’’ Även den av den finskspråkiga juristföreningen utgivna festskriften “Juhlajulkaisu Kaarlo Juho Ståhlberg 1865 28/1 1945” (1945; 559 s.; 8:0) är uppdelad i n^å avdelningar, men den förra innehåller endast tre artiklar av svenskarna Gabriel Thulin, Nils Herlitz och Carl W. U. Kuylenstierna, och den senare, inhemska avdelningen är helt finskspråkig.Denav samma förening tidigare utgivna festskriften “Kunniajäsenelleen tasavallan presidentille P. E. Svinhufvudille hänen täyttäessään 70 vuotta” (Till hedersmedlemmen republikens president P. E. Svinhufvud till 70-årsdagen; 191 s.), som utkomsom häftena 5-9 av Lakimies 1931, var helt finskspråkig. Tvåhundraårsminnet av 1734 års lag hedrades i Finland även med en finskspråkig fjärde del “Juhlajulkaisu 1734 vuoden lain muistoksi” (1934; [III] + 324 s.; 8:0) av den av Sveriges och Finlands jurister gemensamt utgivna festskriften (se ovan 5.3.2.). “Korkein hallinto-oikeus 1918-1943 Högsta förvaltningsdomstolen” (1943; 284 s.; illustr.; 4:o) är en huvudsakligen finskspråkig festskrift, i vilken endast en kort historik (s. 59-75) och Rudolf Beckmans artikel “Bidrag till tolkningen av den nordiska fattigvårdskonventionen” (s. 224-232) är svenskspråkiga.’^ Den mest omfattande festskriften gavs ut med anledning av den finsk19 Recension i LM 1916, s. 318 t. (F. O. Lilius). 20 Recensioner i L\1 1921, s. 291-298 (l,anri Cederberg) och [Fl 19 21 Recension i JF l 1934, s. 339-366 (C'iiinn.ir Palmgren). 22 Recension (fi.) i JF L 1940, s. 181 L (Knrt Kaira). 23 Recensioner i JF l 1943, s. 247-231 (fi.; Kurr Kaira), l.M 1943, s. 290-293 (Tauno Fllilä) och Sv| F 1943, s. 633 f. (O. Hj. Ciranfelt). 24 Recension i SvJT 1944, s. 468-470 (Kurt Kaira). s. .383-402 (Albert Köersner). 1 1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=