233 Brusiins lilla monografi “Uber die Objektivität der Rechtsprechung” (1949; 122 s.; 8:o) var f-örfattarens första framställning för en internationell publik och höll sig till samma temakrets som den år 1938 försvarade doktorsavhandlingen. I bokens inledning (s. 5-11) dryftade Brtisiin frågan, om en allmän rättslära’ överhuvudtaget var möjlig.' Ett tecken på stämningen i Helsingforsfakulteten är också, att främst praktiskt verksamma jurister vågade avvika från den officiella ortodoxin. Juho Niilo Lehtinens lilla monografi “Mitä oiketis on? 1’utkielma oikeuden luonteesta yhteiskunnallisena ilmiönä. Eräiden oiketistiereessä esitettyjen perinnäisten käsitysten arvostelua” (Vad är rätten? En undersökning om rättens natur som samhällsfenomen. Kritik av vissa i rättsvetenskapen framlagda traditionella uppfattnings på en positiv inställning till den skandinaviska realismen, och i den korta litteraturförteckningen med 35 författare är hela fyrklövern Hägerström, Ltindstedt, Olivecrona och Ross med."* Robert Hermansons skrift “Det rätta och dess samband med religiösa sanningar. Olaus Petri föreläsningar hållna vid Uppsala universitet” (1919; [I] + 246 + 38 s.; 8;o) kan också betraktas som ett avståndstagande från den av författaren tidigare förespråkade statsrättsliga positivismen (se del III, s. 401 ff.). 6.3.2. Allmänna arbetejhfestskrifter, artikelsamlifigar m.m. Ett större sammelverk med en okänd målgrupp är “Stiomen oiketis, I-H”, varav delar kom ut i en svenskspråkig version. Verket är till sin uppbyggnad jämförbart med “Nordisk Retsencyklopardi” (se del III, s. 25 f) och består av sporadiskt utkommande och helt fristående ‘grunddrag’ av olika rättsområden. Det första bandet (sammanl. omkr. 450 s.; 8:o) innehåller grunddragen av förvaltningsrätten av Ståhlberg (1916) och av näringsrätten (1920), av arbetarlagstiftningen (1921) och av jordlagstiftningen, vattenrätten samt lagstiftningen om jordbruket och dess bisysselsättningar (1919) av Moring, det andra bandet (omkr. 460 s.) av straffrätten av Allan Serlachius (1917), av processrätten av Wrede (1919), av konkursrätten av O. Hj. Granfelt (1918) och av sakrätten av julian Serlachius (1920). Morings, Wredes, Granfelts och julian Serlachius’ bidrag var ursprungligen skrivna på svenska, och av dessa utkomMorings två framställningar av närings- och jordrätten samt Wredes och Granfelts bidrag samtidigt på svenska under titeln “Finsk rätt ” (omkr. 410 s.). 17 Rcccnsinncr i It I 1950, s. 305 1. (F.rik al l lällström), 1 iTt 1950, s. 47.V478 (Alt Ross) ocli SvJ I 1950, s. 284-286 (tlcrliard Simson); positiva i Dl, 1950, s. 42-46 (t).; Osvi l.alitincn) odi l.M 1951, s. 360362 (Aalos Alancn). Om Brtisiins betydelse i t'msk rättsteori, se den utmärkta översikten i Pihlajciiuäki - Py/kkihieii. s. 113-125. 18 Positiv recension i 141. 1949, s. 398-401 (t'ltto Brusiin), delvis kritisk i l.M 1950, s. 483-485 (Aatos Alanen). I.elitinens bok har a\ Llppkomst, s. 93 not 38, betecknats som “den renlärigaste reproduktion a\- Llppsala-skolans tankegängar, som utkommit i I-inland ”.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=