23 1 avdelningar urgör det första häftet. Huvuddelen av framställningen består av den tredje avdelningen “Finlands nuvarande rätts- och samhällsordning”. Denna del inleds med ett kort kapitel om rättssystemet och rättskällorna (s. 133-141), medan Hagerup hade behandlat rättskälleläran i de allmänna lärorna. I motsats till Hagerup inledde Wrede framställningen av rättsordningen med statsrätten (Kap. IL, s. 141-182), varpå följer kapitlen “III. Allmän privaträtt. Inledning. A. Sakrätt” (s. 182-213), “IV. B. Obligationsrätt” (s. 213-236), “V. C. Rätter till immateriella objekt” (s. 237-245), “VI. D. Familjerätt” (s. 246-267), “Vll. E. Arvsrätt” (s. 267-281), “Vdll. Speciell privaträtt” (s. 281-305), “IX. Stralhätt” (s. 305-323), “X. Processrätt” (s. 323-353) och “XI. Folkrätt” (s. 354-368). Även Gunnar Palmgrens “Juridiken i affärslivet” (1945; 177 s.; 8:o; 2. uppl. på finska 1946; 4. omarb. uppl. av Curt Olsson 1961) kunde betecknas som en ‘Munch-Petersen’ för Finland, men boken kunde även behandlas i avsnittet om lekmannajuridiken, då den enligt förordet visserligen var en grundkurs för nybörjaren, men även var avsedd för affärsmannen för att ge denne “förmåga att följa den tankegång som utvecklas av hans juridiska rådgivare”.'' Olsson nämnde i förordet till den fjärde upplagan, att boken ursprungligen varit avsedd som “en repetitionsbok vid undervisningen i juridik inomhandelshögskolor och handelsinsritut”, men att den hade senare “kommit att i viss utsträckning begagnas jämväl i universitetsundervisningen samt såsom uppslagsverk”. Innehållet var i huvudsak privaträrtsligt med kapitlen “1. Affärsföretaget” (s. 12-27), “II. Rättsskyddet mot konkurrerande företag” (s, 28-39), “III. Allmän avtalsrätt” (s. 4070), “IV. Speciell avtalsrätt” (s. 71-99) och “V. Lagstiftningen om betalningsoch kreditmedel” (s. 100-125). Av den offentliga rätten behandlades “Rättsskyddsförfarandet” (kap. VI, s. 126-137) och “Beskattningsrätt” (s. 138-175). 6.3. Rättsfilosofi, allmän rättslära, allmänna arbeten 6.3.1. Rättsfilosofi och allmän rättslära Aatos Alanens lärobok “Yleinen oikeustiede” (Allmän rättslära; 1948; 272 s. inkl. reg.; 8:o) var enligt förordet den första helhetsframställningen av ämnet i Finland." Man hade enligt Alanen tidigare i undervisningen i allmän rättslära nöjt sig med de sex första kapitlen i Ekströms “Privaträttens allmänna läror” (nedan 6.4.1.) kompletterade med Wredes “Finlands rätts- och samhällsordning”. Alanens bok strävade till ‘att fördjupa det rättsliga tänkandet och att belysa det nära förhållandet mellan rätten och det sociala livet’, varför ‘rättskälle- och lag13 Ixcccnsioii i jl- 1 1046, s. l4iS (I'.rik .it Hällström). 14 Recensioner i JF I' 1040, s. 102 1. (Erik al Hällström), E)!, 1040, s. 264-260 (l'i.; kritisk; B. C), täirlson) och LM 1040, s. 73-77 (positiv; t4tto Brnsiin).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=