228 Ekström, somavled år 1920, Pick först år 1930 en efterträdare i Elieser (Elpiö) Kaila (1885-1938). Även Kaila, somvarit tf professor i ämnet åren 1926-1929, kvarstod i tjänsten till sin död. Kaila efterträddes i sin tur år 1940 av Aatos Alanen (1894-1974), som hade varit adjunkt i process- och straffrätt åren 19371940. Ragnar Hemmer (1891-1975) var extraordinarie professor i rättshistoria åren 1939-1948 och ordinarie från sistnämnda år. Chydenitis var professor i civilrätt till sin död år 1926. Ilmari Tawaststjerna (1 879-1932) blev därefter professor år 1927, men han avled redan några år efter utnämningen. Toivo Mikael Kivimäki blev ny professor i civilrätt år 1931. Han var dock långa tider tjänstledig bl.a. på grund av politiska och diplomatiska uppdrag - samt fängelsestraff; Kivimäki hörde till de efter kriget dömda krigsansvariga. Ilmari Caselitis, som långa tider skört olika professurer och adjunkturer, fick den andra professuren i civilrätt år 1936. Lauri Cederberg (1881-1943) fick en nyinrättad professur i handelsrätt år 1924. Arvo Rafael Heikonen (18921961), som varit adjunkt i civilrätt åren 1937-1947, hade en personlig extraordinarie professur i ämnet från år 1947 till år 1949, då han blev professor i handelsrätt. Moring efterträddes av Kyösti Haaraja (1881-1956), som var professor i ekonomisk rätt åren 1929-1948. Arvo Sipilä var professor i ekonomisk rätt från år 1941. Allan Serlachius efterträddes av Antti Tulenheimo (1879-1952), som var prolessor i straffrätt åren 1919-1931. Bruno A. Sundström (Salmiala, 1890-1981) fick en ny professur i straffrätt år 1927, han pensionerades år 1959. Brynolf Honkasalo (1889-1973) var adjunkt i straff- och processrätt åren 1930-1936 och professor i straffrätt åren 1936-1958. Bertil Sjöström (1879-1945) var från år 1924 extraordinarie, från år 1938 ordinarie professor i processrätt. Tauno Tirkkonen (1898-1967), adjunkt i ämnet åren 1938-1945, fick professuren sistnämnda år. Professuren i rysk statsrätt indrogs i självständighetstidens början. Erichs professur i statsförfattningsrätt och folkrätt delades år 1921, och Erich valde det sistnämnda ämnet. Sigurd Ragnar Björksten (1897-1968), adjunkt i offentlig rätt åren 1928-1931, var professor i folkrätt åren 1931-1940. Kaarlo Kaira (18861966) var professor i statsrätt från år 1933; tjänsten ändrades år 1944 till en professur i statsförfattningsrätt och folkrätt, som Kaira innehade till sin pensionering år 1955. Erik Castrén (1904-1984) blev professor i folkrätt och statsförfattningsrätt år 1945. Ståhlberg blev år 1918 president i den nygrundade Högsta förvaltningsdomstolen och året därpå republiken Finlands förste president. Han efterträddes i fakulteten sent omsider av Willgren, som var professor i förvaltningsrätt åren 1922-1932. Eapio Tarjanne (1901-1941) fick professuren år 1935. Han stupade år 1941 och efterträddes av Veli Merikoski (1905-1982). Aarne Rekola (1893-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=