220 omvärldssyn” visat, att SvJT efter år 1933 utpräglat apolitiskt rapporterade om rättstin^ecklingen under naziregimen i Tyskland och att mycket av den gamla vLirmen för tysk rättskultur fanns kvar. Under andra världskriget fick SvJT en allt större nordisk betydelse, även omockså de andra tidskrifterna med undantag av TfR kunde utkomma. SvJT lämnade den neutrala eller väilvilliga hållningen till tysk rätt och rättsvetenskap först i ett sent skede av kriget, så att man också i detta fall kan tala om en vindkantring år 1945, som i många avseenden var en ovanlig årgång. I början av året syntes kriget närmast därigenomatt antalet danska och norska skribenter var ovanligt stort. Efter Danmarks och Norges befrielse tillägnades följande häfte av SvJT “med varm sympati och beundran för deras land de danska och norska jurister som genom sin fosterlandskärlek under tunga år hemma och i landsflykt givit ett lysande föredöme”. Direkt anslutning till kriget hade bl.a. Carl Bonnevies, Stephan Hurwitz’ och O. A. Borums notiser om de norska resp. danska flyktingarnas ställning i Sverige (s. 611-618) — det ordnades dansk juridisk ämbetsexamen i Sverige både i juni 1944 och i januari 1945 setiden bl.a. på Grini (s. 608-611). Det kan nämnas, att Per Olof Palmqvist i en kort notis (s. 298-300) ännu behandlade den nationalsocialistiska ryska arvegårdsrätten, som senare upphävdes av de allierade. och Carl Jacob Arnholms reflexioner över fängel- 267 “Juridisk tidskrift. Utgib’en af Einar Bergelmer” (1916) var ett seriöst försök till en tidskrift, som upphörde efter Dra häften, av allt att döma på grund av det samtidiga grundandet av “Svensk Juristtidning”.''"'* “Tidskrift för Sveriges advokatsamfund” grundades år 1935, men i utgivarnas “Anmälan” i det första häftet nämnde man, att behovet av ett organ för advokaterna varit aktuellt redan trettio år tidigare. Planen var, att tidskriften skulle ägnas “fackspörsmål och icke allmänt juridiska problem”. Man ville inte konkurrera med SvJT, men behövde en egen tidskrift för “advokatspörsmålen i egentlig mening”. De första hela årgångarna 1936 och 1937 bestod vardera av Dra häften med ett sammanlagt sidantal på 290 resp. 315 sidor. Tidskriftens första årgångar innehöll artiklar, aktuella notiser m.m., bl.a. ett utdrag “Om Fullmäctige och Advocater” ur David Nehrmans “Processumcivilem” (1936, s. 269 89-99). 267 Sc SvJT 1945, s. 617. 268 Se även Alodéer, s. 237. 269 Se även Modéer, s. 238.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=