2 1 9 “Nytt Juridiskt Arkiv”, dels genom att referera rättshtll trån hovrätterna, dels genom att fungera som “en facktidskrift, där teoretiska och praktiska jurister kunna framlägga sina tankar i juridiska spörsmål”, främst då det gällde civil-, process- eller straffrättsliga ämnen. Däremot ämnade man inte ta upp nationalekonomiska eller statsvetenskapliga frågor, då dessa ämnen redan hade egna organ. Slutligen avsåg man, att i “en särskild notisavdelning följa föreningslivet inomolika sammanslutningar av jurister” samt “i övrigt genomkortfattade meddelanden och översikter tillhandahålla nyhetsmaterial, särskilt från lagstiftningsarbetet och den judiciella förvaltningen”.’'’^ Avdelningsrubrikerna “Uppsatser”, “Nekrologer”, “Litteratur”, “Aktuella spörsmål”, “Från det praktiska rättslivet”, “Från främmande rätt”, “Notiser”, “Översikter” och “Rättsfall” förekom regelbundet i innehållsförteckningarna till de olika årgångarna. — “Nytt Juridiskt Arkiv, Afd. II. Fidskrift för lagstiftning m. m.” innehöll ännu i början av 1910-ralet enstaka artiklar. ägnade sig efter grundandet av SvJT enbart åt referat av 2(H men ny lagstiftning. Av den första redaktionens åtta medlemmar hadeTore Almén, Birger Ekeberg, Nils Alexanderson och Albert Köersner en mera omfattande rättsvetenskaplig produktion. Man hade dessutomengagerat talrika jurister, dels för insamlingen av hovrättsdomar, dels som lokala ombud på olika håll i Sverige. Många jurister hade dessutom givit förhandslöfte om bicirag. SvJT hade redan från början även en nordisk proFil, och rörande juridiska frågor kunde redaktionen “påräkna korrespondenser” från Edvin Alten, Kristiania, Otto Hj. Granfelt, Fäelsingfors, och Hans Munch-Petersen, Köpenhamn. “Svensk Juristtidnings” redaktion ställde i sin programförklaring i utsikt en utgivning av sex häften årligen, varje häfte omfattande tre å fyra ark, dvs. 288-384 sidor per årgång.”'’*’Tidskriften kominte att lida någon brist på material, och den första årgången omfattade 468, den andra 520 sidor inkl. register. Periodens sista och SyfEs trettiofemte årgång innehöll hela 1020 sidor. Då så gott som varje betydande svensk jurist någon gång lämnade ett bidrag, är det inte meningsfullt att nämna några namn. Man torde inte heller kunna tala om någon särskild veteriskaplig profil, då tidskriften var öppen för olika åsikter. “Svensk Juristtidning” blev snabbt en av Nordens ledande juridiska tidskrifter. I9å det gällde politiska frågor, kan inte SvJT betecknas som någon opinionsbildare, vilket ju inte heller var uppgiften för en juridisk tidskrift. Kjell Ake Modéer har i sin artikel ’“Den kulan visste var den tog!' Om svenska juristers 263 SvU' 1916, s. 1 r. 264 1 1912 ars .irgäni; int;ick cn artikel om förenirii;ar av Östen Unden (s. 313 fl.) I'ch en provtöreläsning av l-olkc Wetter (s. 324 H.). 263 Svi r 1916, s. 2 tr. 266 Sv| 1 191 6, s. 4.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=