2 1 8 Wennström framhöll vidare, att den komparativa rättshistoriska forskningen hade i många avseenden utbildat sin metod med den jämförande språktorskningens metod som mönster. Den komparativa metoden var dock mycket säkrare, när den användes på språket, än i rättstorskningen, eftersom “antalet av hypotetiska rättsvarianter [var] ytterligt få i jämförelse med den teoretiskt sett oändliga mångfalden av språkvariationer”. Omspråkforskningen bland ett otal variationer lyckades hitta några former, som kunde härledas till ett gemensamt ursprung, så var den sannolika riktigheten större än då man trodde sig kunna påvisa en gemensam urformför ett relativt obetydligt antal rättsregler och instirut. Det var därför fåfängt “att ens söka konstruera upp en urnordisk eller samnordisk rätt på säkra kriterier”, på sin höjd kunde man “nå fram till en relativ kronologi genom att fastställa äldre och yngre rättsregler och institut”. Wennström framhöll åter, att denna uppgift inte kunde lösas “med mindre att rättsforskningen går hand i hand med språkforskningen”. Även andra historiker lämnade viktiga bidrag till den rättshistoriska forskningen. Religionshistorikern Folke Ström analyserade i sin avhandling “On the Sacral Origin of the Germanic Death Penalties” (1942; 300 s.; 8:o) kritiskt Karl von Amiras teori omdessa straffs sakrala ursprung och framlade som sitt forskningsrestiltat, att ingenting i källorna talade för en sådan abstrakt princip. 5.14. Rättssociologi Vid sidan av den kriminologiska litteraturen inskränkte sig den rättssociologiska till ett par av jurister utförda fältundersökningar om tjänste- och arbetsförhållanden. Jur. kand. Ingrid GärdeWidemar skrev på uppdrag av Yrkeskvinnornas samarbetsförbund en utredning “Hatt och huva. Hur stat och kommun tilllämpa behörighetslagens principer” (1945; 297 s.; 8:o). Folke Schmidt gav tillsamman med Leif Gräntze och Axel Roos ut “Arbetstid och semester för jordbrukets utearbetare. En rättssociologisk studie” (1946; 105 s. inkl. bilaga; 8:o). 5.15. Tidskrifter Sverige fick sin första moderna juridiska tidskrift först genom grundandet av “Svensk Juristtidning” (SvJT) år 1916. Redaktionen inledde sin anmälan med konstaterandet, att man i Danmark, Norge och Finland sedan länge haft juridiska tidskrifter, som innehöll både referat av intressanta rättsfall samt uppsåtser och meddelanden. I Sverige hade man visserligen “Nvtt Juridiskt Arkiv”, men tidskriften hade endast kunnat publicera rättsfall från högsta domstolen, och redogörelserna för förarbetena till nya lagar hade lett till, att endast ett fåtal uppsatser kunnat publiceras. SvJT:s uppgift var därför i viss mån att komplettera 261 Whniströifi, l agspr.ik, s. 16 fl. 262 Sc Srrö/n, s. 28 If. ocli 277. Recension i 1IR 1942, s. 448-4S4 (Henrik Miinktelll.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=