213 tilerade avhandling “Om rekognitionsskogar och under bruk skatteköpta hemman med särskild hänsyn till å desamma förbehållna enskilda rättigheter” (1916; XI + 233 s.; 8:o) hade skrivits på uppdrag av Kungl. åbokommittén och var avsedd “att utgöra en på ingående rätts- och kameralhistoriska forskningar byggd teoretisk grund för kommitténs undersökningar”. Författaren hade inte kunnat nöja sig med tidigare jordhistoriska framställningar, då endast få verk var “grundade på självständiga rättshistoriska forskningar, en omständighet, som måhända synes mindre underlig, om man betänker arkivens svårtillgänglighet under de sista decennierna”. Då dessutom den jordrättsliga traditionen förändrat sig under tidernas lopp, fanns det ingen annan utväg än att skriva undersökningen “med stöd av gamla originalkällor”; författaren framhöll också, att en “rättshistorisk undersökning måste i första hand vara historisk”.Även Birger Ekebergs “Omfrälseränta. En rättshistorisk utredning” (1911;X+ 221 s. inkl. bilagor; 8:o) var skriven på offentligt uppdrag och “afsedd att tjäna till ledning vid förberedandet” av kommande “lagstiftningsåtgärder”. Även några doktorsavhandlingar i Uppsala ligger på gränsen mellan rättshistoria och fastighetsrätt. 1 Carl Gustaf Ihrfors’ “Omhäradsallmänningar enligt svensk rättsutveckling. Ett bidrag till den svenska jord- och skogslagstiftningens historia” (1916; XV + 735 s. inkl. bil.; 8:o) framhöll doktoranden, att allmänningarna på senare tid “alldeles särskildt dragit lagstiftningens uppmärksamhet till sig” och att “inomlagstiftningen synes ... ej sällan råda tvekan eller missförstånd med hänsyn till hvad som i fråga omnämnda allmänningar bör vara Trots undersökningens omfattning behandlade Ihrfors endast den svenska rättsutvecklingen, alltså inte Skåne, Blekinge och Halland, och även litteraturförteckningen är nationell; förutomsvenska och finska nämns endast tre tyska arbeten.Eric Schallings “Den kyrkliga jordens rättsliga ställning i Sverige. En rättshistorisk undersökning” (1920; XXVI + 233 s.; 8:o) avslutas med ett kort kapitel omgällande rätt (s. 222 ff.).“” Jan Eric Almquists “Det processuella förfarandet vid ägotvister. Studier över Jordabalkens 14 och 1 5 kapitel” (1923; 243 s.; 8:o) behandlade gällande stadganden, men författaren betecknade i förordet arbetet som en rättshistorisk utredning, vilken fick “sitt berättigande bl. a. genomatt möjliggöra en säkrare tolkning av gällande lag, vilken tolkning givetvis ej bör sakna betydelse för den pågående lagstiftningen i ämnet”.Almquists “Studier i svensk jordrätt”, publicerad i “Svenska lantmäteriet 1628-1928” (1928; s. 365-629; 8:o; även särtryck) består av tre rättshistoriska uppsatser, “Det norrländska awittringsverket” (130 s. inkl. bil.), “Skogskommissionerna under det lag”. 237 Kuylenstierna, Förord. Positiv recension i SvJT 1918, s. 280-287 (Åke F^olmbäck). 238 Ihrfors, s. III f. och XI-XV. Positiv recension i SvJ I 1917, s. 214-218 (Åke Holmbäck). 239 Recension i SvJ 1 1921, s. 382-386 (Gabriel I hulin). 240 Positiva recensioner i SvJT 1925, s. 53 1. (Gabriel Thulin) och TIR 1925, s. 326-329 (Åke Fiolmbäck).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=