2 1 2 första.''' Den i boken använda periodiseringen är något ovanlig i rättshistoriska framställningar: “I. Medeltiden” (s. 7-51), “II. Den äldre vasatiden” (s. 53-85), “III. Stormaktstiden (1611-1718)” (s. 87-144); “IV. Ständerväldets tid (17181772)” (s. 145-177), “V. Maktindelningens tid (1772-1866)” (s. 179-229) och “VI. Nyaste tiden (1866-)” (s. 231-288); Herlitz nämnde i förordet, att han kritiserats för att han i periodindelningen inte beaktat vare sig år 1680, 1809 eller 1905. Fastighetsrättens historia dominerar den akademiska monografiprodukrionen. De talrika rättshistoriska doktorsavhandlingarna innehöll ofta uttryck för tanken på nyttan av rättshistorisk forskning för tolkningen av gällande rätt, och ett par undersökningar tillkomi samband med en kommittéutredning. Ake Holmbäck doktorerade i Stockholmmed avhandlingen “Kvarnkommissionerna enligt kungl. breven den 13 april 1697. En studie i svensk vattenrätt” (1914; XXVI + 377 s. inkl. 68 bilagor s. 191-377; 8:o). Holmbäck meddelade i förordet, att han först anställts av Jernkontoret för att göra “en hillständig utredning dels om äganderätten till vatten synnerligast i strömlall och denna äganderätts samhörighet med äganderätten till grund och strand, dels om kungsådrans rättsliga uppkomst och betydelse”. Han fick senare i uppdrag “att utarbeta en monografisk framställning över kommissionerna”, vilket resulterade i den framlagda avhandlingen. Holmbäcks “Ätten och arvet enligt Sveriges medeltidslagar” (1919; 245 s.; 8:o) behandlade arvsordningarnas historia, och framställningen byggde på den österrikiske rättshistorikern Julius Fickers teori om“likheten mellan gutaoch langobardisk rätt, ett uppslag, varpå detta arbetes förlattare vågat bygga sin skildring av arvsrättens urv^eckling i gutnisk rätt” (se även del III, s. 442).Holmbäck skrev senare en liten monografi “Till frågan om äganderätten till häradsallmänningarna från 1800-talets början till nutiden” (Svenska Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1930, s. 43-194; även särtryck). Gabriel Thulins undersökning “Historisk utveckling al den svenska skifteslagstiftningen med särskildt afseende å frågan om delningsgrund vid skifte” (1911; XI + 327 s. inkl. reg.; 4:o) var utarbetad på ofientligt uppdrag och utkom som bilaga till ett förslag till ny skifteslag. Enligt förlattarens förord var texten en “i sammandrag gjord omarbetning” av ett flera år tidigare skrivet större arbete, som utarbetats till ledning “särskildt beträffande vid skifie förekommande kamerala Irågor”. Av utrymmesskäl hade redogörelserna tör förhållandena i Finland, Norge och Danmark uteslutits.’’'’ Carl W. U. Kuylenstiernas i Lund ven233 Positiv recension av törsta upplagan i SvJ I 1929, s. 24~-249 (G. Bomgren). 234 Holmbäck, Ätten, s. }> och S. 235 Recension i SvJ P 1930, s. 556-559 (Birger 'Xedberg). 236 Positiv recension i 111?. 1912, s. 302-308 (VC ilhelm Sjögren).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=