208 hade enligt förordet skrivits på uppdrag “av Svenska Samarbetskommittén för internationella studier för att utgöra ett inlägg i diskussionen om fredliga förändringar på det internationella området”.’’'* Av hans skrifter kan vidare nämnas “Neutralitetsproblem” (1938; 112 s.; 8:o) och “Folkrätt under krig och neutralitet” (1941; 122 s. inkl. reg.; 8:o). Gihls stencilerade kompendium “Folkrätt. Efter föreläsningar” (1942; 117 s.) användes i Stockholms högskola. Nils Söderqvist blev doktor i Uppsala år 1911 med avhandlingen “Le blocus maritime. Étude de droit international” (307 s.; 8:o) , som tryckts och försvarats redan år 1908. Han gav senare utomlands ut två digra verk, om svensk internationell sjörätt “Droit International Maritime Suédois” (Paris 1930; 500 s. inkl. reg.; 8:o) och om lagkonflikter “Le Probléme du Conflit des Lois. Essai d une analyse et d’une solution” (Bryssel 1935; 308 s.; 8:o). l.undstedts lilla skrift “Folkrätten — en livsfara för folken” (1937; 68 s.; 8:o), som författaren samtidigt hade för avsikt att ge ut på franska och engelska, var enligt förordet “en vädjan till människorna — riktad framför allt till Europas ledande statsmän och politiker —att taga sitt förnuft till fånga och upphöra med dessa juridiska s. k. rättsprinciper, vilkas tillämpning förr eller senare leder folken i fördärvet”. Då “spänningen mellan folken med var dag tillspetsas”, hade Lundstedt avbrutit sina övriga arbeten för “offentliggörandet av denna appell”. Som bekant visade statsmännen lika liten förståelse för författarens åsikter som de flesta av hans kolleger. 5.13. Romersk rätt och rättshistoria 5.13.1. Romersk rätt Axel Hägerström intresserade sig också för den romerska rätten. Han skrev en omfattande tvådelad avhandling “Der römische Obligationsbegriff im Lichte der allgemeinen römischen Rechtsanschauung, I” (1927; IV+ 631 s.; 8:o); andra delen “Uber die Verbalobligation” (XI + 504 s. inkl. reg.) utkompostumt, utgiven av Olivecrona år 1941. Hägerströmville med arbetet visa, dels att antikens romerska rätt hade byggt på ren vidskepelse, föreställningar bl.a. omvissa medborgarnas öv^ernaturliga krafter, dels att den moderna romanistiken, som själv var bunden av vidskepliga föreställningar, hade överfört dessa på den romerska rätten. Därigenom hade r\'å fel uppkommit: man hade å ena sidan moderniserat den romerska vidskepelsen, å den andra hade man inte märkt, att man ing218 Positiv recension i SvJT s. 381 t. (Östen Undén); recension .tv detta verk och “Neiitralitctsprobleni” i IFT 1939. s. 144 f. (S. R. Björksten).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=