2 0 7 terade i förordet till sin undersökning “Omskattefordran och skatterestittition” (1947; 186 s. inkl. reg.; 8:o), att hans ämne hänförde sig till “gränsområdena mellan Pmansrätt och privaträtt”.’” Han beklagade också svårigheterna att överhuvudtaget erhålla utländsk litteratur och nämnde särskilt, att han beaktat tysk rätt endast framtill 1930-talet, eftersomden därefter följande utvecklingen knappast utövat något inflvtande på svensk skatterätt. Carsten Welinder doktorerade år 1933 i Lund med den finansteoretiska avhandlingen “Kommunalaavgifter i de svenska städernas hushållning särskilt med hänsyn till den kommunala affärsverksamheten” (379 s. inkl. tabellbilaga och reg.; 8:o). Hans monografi “Företagens inkomstbeskattning” (1941; 204 s.; 8:o) innehåller ett ställningstagande om rättsvetenskapsmannens roll vid framläggandet av förslag de lege ferenda (se III 1.1.4.). Welinder skrev senare ett mindre arbete “Skatterättens värderingsregler” (1949; 192 s. inkl. reg.; 8:o), i vars förord han sade sig ha “sökt granska och tolka de i skattelagen givna värderingsreglerna utifrån företagsekonomisk synpunkt”. Slutligen kan nämnas Bertil af Klerckers i Stockholm försvarade doktorsavhandling “Resultatutjämning mellan olika beskattningsår vid beskattning av inkomst av rörelse enligt svensk rätt” (1948; XXll + 480 s.; 8:o).”‘ 5.12. Folkrätten Richard Kleen fortsatte sitt författarskap (del Ill, s. 161) med bl.a. “Kodificerad framställning i mellanfolklig rätt, offentlig och enskild, enligt den civiliserade världens lagar och seder, i tre delar” med banden I “Historia — Litteratur — Grunder” (191 1; XV + 683 s. inkl. reg.; 8:o), 11 “Offentlig folkrätt” (1917; XX + 763 s. inkl. reg.) och III “Mellanfolklig privaträtt” (1920; IX + 244 s. inkl. reg.).’” Reuterskiöld gav för universitetsundervisningen ut i två häften “Folkrätt, särskildt såsomsvensk publik internationell rätt. Föreläsningar” (1928; Vill + 288 s.; 8:0)."'*’ Framställningen ersattes senare i undervisningen i Uppsala av Sundbergs “Folkrätt ” (1944; 304 s. inkl. reg.; 8:0; 2. uppl. 1950); enligt förordet var boken även avsedd för “den praktiskt verksamme juristen och den folkrättsintresserade lekmannen” med “Brierlys förträffliga Law of Nations” som närmaste förebild.”^ Försten Gihls “Internationell lagstiftning. Förändringar i internationell rätt och i internationella rättslägen” (1938; V+ 158 s.; 8;o; engelsk översättn. 1937) 289 r (tlunn.ir Palmgren), Svj l' 1949, .s. 120-124 (t). W'ildcman) 2 1 .r Positiva recensioner i jp I 1948, och 1,M I9S(), s. 490-492 (Aarne Rekola). 214 Recension i |P 1' 1948, s. 289 (tiimnar Palmgren). 21 S Positis' recension av delarna 1-11 i I IR 1920, s. .M)3-,M)9 (N. \'. Boeg), kritisk recensioner av del 111 i 1(12 1921, s. 148 r. (N. V. Boeg) och SvjT 1921, s. 387-390 (Axel Moller). 210 Delvis kritisk recetision i .Svj I' 1931, s. 423-4.11 (1. Dihl). 217 Positiva recensioner i Sv) 1 1943, s. 321-323 och l.M 1943, s. 384-389 (häda Krik Clastrén).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=