205 hos oss är på väg att blifva verklighet”, och detta ville han med boken fästa uppmärksamheten på. Efter den nya förordningen om arvsskatt och skatt för gåva 6.6.1941 gav Eberstein år 1944 ut “Den svenska arvs- och gåvobeskattningen” (XII + 233 s. inkl. bilagor och reg.; 8:o), som enligt förordet ersatte hans bok från år 1915 och framställningen av dessa skatter i läroboken från år 1929.“" 206 K.G.A. Sandström inledde år 1940 sitt omfattande skatterättsliga författarskap med verket “Om taxering för inkomst eller förmögenhet, särskilt om uppgiftsskyldigheten vid taxering samt påföljderna vid underlåtenhet eller oriktigt fullgörande därav” (434 s. inkl. reg.; 8:o), i vars förord författaren för första gången klandrade skattelagstiftningens brister och i detta fall även såväl taxeringsmyndigheternas som skattedomstolarnas “böjelse ... att efter skön träffa avgöranden i beskattningsfrågor utan att därvidlag känna sig till övermått bundna av författningens ord”. Sandström nämnde också, att litteraturen om taxeringen var begränsad och bestod närmast av Ebersteins nämnda arbete samt Karl Willgrens “Finlands Pmansrätt” (del III, s. 200). Efter “Om taxering” gav Sandström i rask takt ut “Om beskattning av inkomst av rörelse enligt svensk rätt” (1943; 665 s. inkl. reg.; 8:o), “Omförmögenhetsskatt samt beskattning av inkomst av kapital enligt svensk rätt” (1945; 457 s. inkl. reg.; 8:o), “Om beskattning av inkomst av tjänst samt av tillfällig förvärvsverksamhet enligt svensk rätt” (1945; 756 s. inkl. reg.; 8:o), den teoretiskt betonade skriften “Omprinciperna för en rättvis beskattning” (1947; 200 s. inkl. reg.; 8:o) samt “Svenska dubbelbeskattningsavtal i vad de avse skatt å inkomst eller förmögenhet” (1949; 735 s. inkl. reg.; 8:o), med vilken författaren disputerade för juris doktor -graden i Uppsala. I boken om beskattning av inkomst av rörelse gick Sandström närmare in på de enligt honom betydande bristerna i skattelagstiftningen, samtidigt som han i korthet behandlade den tidigare litteraturen i ämnet. Enligt författaren klagade man allmänt över “den svårbegripliga avfattningen av den svenska skattelagstiftningen”, som “blivit dunklare och oklarare med varje år somgått”. Oklarheten blev värre av att det helt saknades systematiska framställningar av bestämmelserna; även Ebersteins “Omskatt till stat och kommun” behandlade endast 208 209 206 Hherstein, Skatt, s. III. 207 Po.sitiva recensioner i SvJ T 1946, s. 421-423 (Adolf Ltindevall) och LM 1945, s. 531-537 (Aarne Rekola). 208 Recensioner i JF I 1940, s. 328 f. (L. E. Taxell), I tTL 1940, s. 216-221 (positiv; Emil Sommarin) och SvJ r 1942, s. 31-33 (Ivar Agge). 209 Recensioner: av “ ... inkomst av rörelse” i SvJ L 1944, s. 768-773 (kritisk; Adolf f.imdevall); av “Om förmögenhet.sskatt” i LM 1945, s. 537-541 (Aarne Rekola); av “Om principerna" i |h L 1948, s. 286-288 (Ciimnar Palmgren), av doktorsavhandlingen i SvJ L 1950, s. 352-354 (Carsten Welinder), av båda sistnämnda arbetena i LM 1950, s. 487-489 (Aarne Rekola).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=