1 9 9 5.10. Förvaltningsrätten Reuterskiöld skrev aldrig en helhctslramställning av den svenska lörvaltningsrätten, utan hans produktion på detta område består av spridda fragment, som man främst får extrahera ur de ovannämnda föreläsningarna i stats- och förvaltningsrätt. Irots art denna föreläsningsserie gör ett tämligen osystematiskt intryck, var Reuterskiöld i själva verket mycket intresserad av förvaltningsrättens systematik, som han behandlade i den lilla skriften “Den svenska förvaltningsrättens system” (1927; 57 s.; 8:o). Herlirz konstaterade om Reuterskiölds förvaltningsrättsliga författarskap, att detta karakteriserades “av en omfattande överblick över författningsmaterialet och — åtminstone i vissa arbeten — överrättspraxis, av en markerad strävan att — under inflytande särskilt från tysk doktrin ... — tillämpa rent juridiska synpunkter på ämnet och av ett starkt intresse för den vetenskapliga systematiken, som han uaecklat med mycken självständighet”. Reuterskiölds insats karakteriserades som “... i mångt och mycket ... banbrytande”, men hans arbeten var enligt Herlitz inte helt tillförlitliga: “Vid deras begagnande är det ... nödvändigt att göra klart för sig, i vad mån förfrs satser äro uttryck för en vedertagen rättsuppfattning eller endast återgiva hans egna — ofta omstridda — hypoteser; framställningssättet ger härutinnan icke alltid säker ledning. Nils Herlitz’ “Föreläsningar i förvaltningsrätt” med delarna “1. Inledning till förvaltningsrättens studium” (1937; 136 s.; 8:o) och “II. Den offentliga förvaltningens organisation. Förra delen” (1939; 188 s.; 8:o; 2. tippl. “Den offentliga förskaltningens organisation” (1948; 330 s.) är det grundläggande arbetet på området och ersatte Reuterskiölds tämligen splittrade förvaltningsrättsliga produkHuvudtiteln visar, att arbetet var avsett för den akademiska undervisningen, vilket enligt förordet till den första delen hade inverkat på framställningens art. Den hade enligt författaren visserligen “såtillvida en vetenskaplig prägel, somden söker taga fasta på de vetenskapliga problemen, sätta läsaren i kontakt med den vetenskapliga diskussionen och göra honomförtrogen med vetenskapliga tankegångar”, men den syftade inte på “en i egentlig mening vetenskaplig bearbetning av ämnet”. Titeln till den andra delen hade i den första upplagan tillägget “Förra delen”, eftersom författaren hade planerat att ge ut ett tredje band med kommunal och annan icke-statlig förvaltning. Han hade senare skrinlagt dessa planer och nöjde sig med att behandla dessa frågor i framställ- ”I tion. 174 Herlitz 1, s. 129. 175 Rcccii.sioncr av del 1 i I tlt 1938, s. 382-S88 (po.sitiv; Poul Andensen), Svj T 1938, s. 383 t. (dclvi.s kritisk; t;. B.) ocli JP 1 1938, s. 142 k (Cairt v. BonsdorB), av del 11,1 i JP 1 19.V), .s. 139-142 (tairt v. Boii.sdorti) oeli l.M 1943, s. 412-414 (\'eli Merikoski).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=